Att datorintroducera datorovana studenter är på många sätt en omöjlig uppgift. Det är så många kommandon som ska läras in på en gång. Där så mycket som en förstagångs-användare av ett system kan göra fel, men att varna för alla fallgropar skulle bara leda till att det blev ännu mer, till en början meningslös, information som måste memoreras.
Hur lär vi oss? Finns det något du tycker att du kan riktigt bra? Hur har du i så fall lärt dig det? John Steinberg påpekar vikten av självvald, meningsfull utmaning. Datorintroduktionen har alla möjligheter att av studenter kunna uppfattas som en utmaning som varken är självvald eller meningsfull. På senare år har dock Världsväven (WWW) på många sätt inbjudit till det egna valet - detta bör naturligtvis utnyttjas!
Sedan mer än 10 år har jag i olika sammanhang, med olika mål och syften, varit med när studenter första gången mött en dator, eller första gången introducerats till ett nytt datasystem. Det blir finns många olika faktorer som påverkar studenternas första möten och fortsatta relation till datorer. De bästa förutsättningarna, som diskuteras i mer detalj nedan, skapas när datorintroduktionen sker
Vi vet att studenterna lär sig minst lika mycket av vad vi gör som av det vi säger. Speciellt viktigt är examinators handlande. Det är därför viktigt att den lärare som ansvarar för ämneskursen är intresserad av resultatet av datorövningarna. Idealiskt är om läraren har tid att någon gång hinna besöka studenterna i datasalen, medan de arbetar med uppgifterna. Om uppgifterna är innehållsfokuserade blir detta ett bra tillfälle att diskutera kursinnehåll etc. Om läraren någon gång under kursen utnyttjar en bärbar dator med projektor och visar exempel i relation till uppgiften förstärks sambandet. Kursinformation på dator (dvs. på WWW, inte bara papperskopior av datorgenererade dokument) innebär ett medvetet ställningstagande för att visa goda exempel på användning av IT.
Inom pedagogiken används uttrycket "situated cognition" för att beskriva det välbekanta fenomenet att elever/studenter ofta inte kan tillämpa kunskaper från ett ämne när de kommer till nästa. Om datoranvändning blir ett fristående moment som inte har relation till ett konkret utnyttjande löper vi naturligtvis en stor risk att de datorovana studenterna aldrig ser hur IT kan användas.
Väl utnyttjade kan gruppuppgifter ha stora pedagogiska fördelar. "Den som lär sig mest om ett ämne är den som pratar om det, dvs. vanligen läraren". I samband med datorintroduktion innebär det en oerhörd reduktion av belastningen på datorhandledaren om studenterna ingår i en grupp där de känner sig trygga och först frågar sina kamrater i gruppen. Genom att uppgiften fokuseras på innehåll blir det naturligt även för dem som redan har datorvana att vara med och diskutera och då kunna visa sina mindre datorvana kamrater hur man loggar på, sparar till fil, vart filerna tog vägen, hur man använder musen, vad som hände med tangentbordet. Det finns mycket som kan ställa till oöverstigliga problem för den ovane, men problem som lätt löses genom att fråga en granne! (Kan ingen av dem lösa problemet når handledaren i alla fall en större grupp studenter samtidigt, som stött på samma problem.) Vi måste ha arbetsformer där vi utnyttjar den resurs studenterna utgör! Det är också viktigt att studenterna lär sig att lära av andra än handledaren. Datorkunskap är inte något vi kan "hälla i" studenter - den måste förvärvas genom att ta sig tid att leka vid datorn, prova olika kommandon, efterhand som de behövs. Det är därför viktigt att använda datasalen även på icke schemalagd tid (just därför har vi också datasalar som aldrig kan bokas!). Även övriga studenter i datasalen är oftast hjälpsamma och detta måste vi uppmuntra!
Ference Marton påpekar ofta varationens betydelse för inlärning. Genom variation kan vi lära oss urskilja vad som är konstant och vad som kan ändras utan att det väsentliga ändras. Han ger bl.a. exempel på hur vi uppfattar olika dialekter i ett språk. Att kunna skriva ett enkelt dokument i Word och kanske kunna göra ett enkelt kalkylblad är inte tillräckligt för att få en förståelse för möjligheterna med IT!
Fysik har huvudsakligen satsat på Unix för studentdatorerna. Då uppstår ofta frågan: "Är det någon mening med att våra studenter lär sig använda Unix när så gott som alla skolor (företag) har PC?"
Vi kan först notera att svårigheterna att utnyttja Unix ofta överskattas av dem som aldrig fått möjlighet att prova. Att lära studenterna göra en enkel "hemsida" genom att skriva HTML-kod i en Emacs editor går ofta på ett 2-3 timmarspass. (Men de måste fortsätta ganska snart efteråt för att inte glömma!) För att detta skall fungera behöver studenterna inte tidigare vara bekanta med Unix-systemet. Däremot är det en fördel om de tidigare någon gång provat WWW så de har en känsla för vad man kan göra. Även om man alltid kan öppna sina filer lokalt har det visat sig att möjligheten att genast kunna komma åt sin sida på WWW är en mycket viktig fördel. Det tar bort mycket av mystiken att se hur man kommer "on-line" och ger en alldeles speciell kick att kunna ge en WWW-adress till sina bekanta! Efter arbete med flera olika grupper i olika sammanhang är en erfarenhet som överraskat mig att arbete i en Unix-miljö med tillgång till WWW-server ger snabbare resultat än arbete i en PC-sal utan WWW-server, även om studenterna tidigare har viss vana vid PC. Den största svårigheten verkar oftast vara att förstå att det finns andra typer av dokument än Word .doc och att ett färdigt dokument innehåller mer information än den text man ser. Att tvingas förvärva denna insikt innebär en kompetenshöjning också i Word-användandet!
Om vi tar variationens betydelse på allvar är det kanske inte någon nackdel att få viss erfarenhet av olika system. Det behöver inte heller vara en nackdel att olika lärare använder IT på olika sätt - bara studenterna får tillräckligt med tid (dvs. uppmuntras att ta sig denna tid) att uppnå en förtrogenhet.
Vaför har då fysik valt Unix, trots att PC är billigare och mycket vanligare utanför högskolan? Ett viktigt skäl är att driftkostnaderna, som är en stor del av den totala kostnaden för datorsystem med många sammankopplade datorer, blir lägre för en Unix-miljö. (F. ö växer Linux snabbt!) Många skolor har grovt underskattat driftkostnaderna och har också stora tekniska problem. Detta har noterats bl.a. i samband med KK-stiftelsens skolsatsning. Det är också viktigt att skilja på vad som är lätt att lära sig vid första kontakten och vad som är lätt att använda i det dagliga arbetet.För att studenterna skall uppnå en tillräcklig IT-kompetens måste vi se över "progressionen" i utbildningen. Vi måste också se till att lärare får möjlighet att vidareutveckla sin egen kompetens. Det är omöjligt att kunna allt inom IT. De av oss som har datorvana talar inte samma "dator-modersmål" som studenterna, men kanske i alla fall kan förvärva viss basfärdighet även i nyare system. Kanske återkommande tillfällen till datorintroduktion för lärare inom olika delområden vore ett viktigt steg på vägen.
Detta är tänkt som en start på en diskussion. Jag tar gärna del av just dina synpunkter på IT i utbildningen!