Delrapport, 1998-11-27
Ann-Marie Pendrill, Fysik GU/Chalmers
Jenny Svantesson, Casa Montessori
Barn ställer djupa frågor som ofta utmanar vår kunskap. Hur skall elevers frågor kunna tillvaratas som en viktig resurs i lärarutbildningen och uppmuntra de studerande att söka djupare kunskap, vid behov genom kontakter med forskare ? Avsikten med detta projekt är att låta lärarstudenter och elever mötas kring projekt som utnyttjar elektronisk kommunikation och att deltagarna skall lära sig att skräddarsy Världsväven (WWW) efter egna behov. Huvudiden i ursprungsförslaget var att de lärarstuderande i form av grupp-arbete skulle penetrera någon fråga och sedan presentera en skiss till lektionsförslag, dels på WWW, dels för sina kurskamrater. Av olika skäl var detta inte praktiskt genomförbart under höstterminen 1998. Istället erbjöds lärarstudenterna en möjlighet att tillsammans med elever söka information på WWW och diskutera utfallet. Elevernas efterarbete av erhållen information är ännu inte avslutad.
De studerande hade c:a en månad tidigare fått en introduktion (föreläsning och handledd övning i datasalen) till Fysiks studentdatorsystem (Unix-miljö). De förväntas också under höstterminen göra en (minst) WWW-sida som presenterar den demonstration de genomfört för sina kurskamrater. Det visade sig dock att många, av olika skäl inte kommit sig för med att öva på egen hand. För många blir tröskeln fortfarande alltför hög. Erfarenheterna kring introduktion för datorovana studenter presenteras separat, men en uppenbar slutsats är att datorintroduktioner måste följas upp relativt snart, helst med uppgifter inom ramen för ordinarie ämneskurser.
Eleverna hade veckan innan fått i uppgift att formulera en eller flera frågor kring något område inom naturvetenskap som de skulle vilja veta mera om. Till inspiration hade de bl. a. ett par årgångar av Forskning och Framsteg. Läraren samlade in frågorna för vidare befordran till AMP som sammanställde dem på en WWW-sida, i vissa fall med länk- eller söktips (vilket är lättare i frågor inom fält man känner till väl!). Skolan har ännu inte tillgång till Internet, men ligger i startgroparna.
Elevernas frågor var av mycket olika karaktär, mer eller mindre lämpade att besvaras med hjälp av Internet. Nästan hälften av eleverna hade ställt frågor inom astronomi och kosmologi. De fick naturligtvis många fina bilder med sig hem till sina arbeten. Linné-projektet vid Uppsala Universitet var en guldgruva för frågor inom biologi.
Mycket fungerade bra, men om man vill prova något liknande finns det några ytterligare punkter man bör tänka på:
Eleverna bör troligen få en kort information före besöket om förhållningsregler och vad man bör/inte bör göra. Många elever är vana vid hemdatorer och försöker genast komma in, även på ett mång-användarsystem (de lyckades naturligtvis inte!) när meningen var att de skulle logga på tillsammans med "sin" lärarkandidat.
I vårt fall upptäckte de flesta eleverna inte skrivaren. Det hade nog annars varit bra att i förväg uppmana dem att inte skriva ut allt roligt de hittar, utan (som vi gjorde) spara de intressanta dokumenten i en mapp som sedan togs med hem på diskett för vidare bearbetning. Några av dem som hade tillgång till Internet hemma fick hjälp att i stället samla länkar på en egen WWW-sida, som sparades på disketten.
Relativt många elever tänkte lösa sin uppgift genom att skicka sin fråga till en frågelåda, utan att först en söka svaret. Detta bör man avråda från före besöket. Frågelådor är fantastiska resurser - men vi bör se till att inte missbruka dem! Om man tittar på besvarade frågor t.ex. vid Resurscentrum för fysik vid LU, kan man utan svårighet notera en viss irritation uttyckt i "Denna fråga har vi svarat på tidigare", "Detta kan du lätt hitta i Nationalencyklopedin". Många frågor besvaras naturligtvis enklast med en lärobok. ("..this old-fashioned IT thing, called a book") Detta går naturligtvis ut över den tid som kan läggas på att svara på nya frågor!
Man bör kanske diskutera med eleverna vilka förväntningar de har av Internet. Många hade surfat, chattat etc. Tidigare användning det inom skolarbetet var ovanlig. Någon av de få som inte tidigare provat uttryckte att de hade väntat sig ett enda enormt chat-ställe. (Man kan reflektera över vilken bild massmedia ger av Internet!)
För några elever upplevdes engelskan som ett hinder för att ha nytta av informationen - man skulle naturligtvis kunna tänka sig att några elevprojekt inom naturvetenskap koordineras med språkundervisning när det passar.
De lärarstuderande bör ha uppmuntrats tydligare att skaffa sig viss förtrogenhet med datorsystemet innan de träffar eleverna. (Situationen försvårades dessutom av relativt triviala problem, som brist på vit tavla i datasalen efter sommarens flyttning.) Detta är något studenterna ändå behöver i sin utbildning och formerna för datorinslag i bl.a. lärarutbildningen bör tänkas igenom och hela tiden utvecklas!
Eleverna var hela tiden aktiva, sökte och provade olika saker. De verkar ha uppskattat möjligheterna.! Eleverna kommer att under tiden fram till jul bearbeta sina resultat från övningen. Några av eleverna har fått tillräckligt förtrogenhet och inspirerats att göra sina presentationer i HTML. Vi kommer under vårterminen följa upp med en informationskväll för föräldrar om WWW i undervisningen.
I det ursprungliga förslaget skulle studenterna i första hand hämta frågor ur frågelådor etc., medan elevfrågor via e-post skulle utnyttjas där så var lämpligt. En svårighet med denna modell i den aktuella situationen var bristen på e-postmöjligheter för elever och studerande (dvs. studenterna har alla tillgång till e-post, men många har inte vant sig vid utnyttjandet).
Direktkontakt med eleverna har naturligtvis flera fördelar. Det blir tydligt att elevernas frågor ofta inte alls avser det man tror vid första anblicken, eller avser något mycket mer specifikt. För denna förfining är en dialog naturligtvis viktig. Vi återkommer nedan till några frågor som också visar på behovet av att utveckla ett bra undervisningsmaterial.
Utnyttjande av frågelådor kommer att provas under vårterminens fysikkurser. Det borde ha fördelen att man får många frågor att välja bland, och kan ta sig an dem, som passar bäst in i den ämneskurs man just då läser - om detta skall bli optimalt för både elever och studenter krävs naturligtvis ett mycket nära samarbete mellan elevernas och studenternas lärare.
Arbetet med de lärarstuderande stötte på olika problem och visade på flera punkter där väsentligt ökad kvalitet i grundutbildningen skulle kunna uppnås med relativt små åtgärder:
De lärarstuderande går under sin utbildning mellan flera olika institutioner och har inte alltid en naturlig hemvist vad avser t.ex. datorsystem när de kommer till fysik. Rutinerna för deras datorintroduktioner måste ses över. För att detta skall leda till en varaktig höjning av studenternas IT-kompetens behöver inslagen knytas närmare till de olika delkurserna och det är viktigt att det för varje termin finns någon som ansvarar för en övergripande planering. Arbete i basgrupper underlättar på många sätt inlärningen, inte minst vad avser datorkunskap. Under pågående fysikkurs delades studenterna vid olika moment upp i tillfälliga grupper enligt minst tre olika kriterier, vilket omöjliggjorde samordning. Grupperna hade gemensamt schema men inga gemensamma uppgifter. Ett IT inslag med gruppansvar passade inte alls in. Inför nästa termin arbetar vi för en närmare samordning, bl.a. genom utnyttjande av en Nyhetsgrupp för att samla information om kursens olika moment.