Extramuralt lärande - med Liseberg som lärarobservatorium

Roger Andersson^1,2, Sara Bagge³, Jörgen Dimenäs^2,4, Ann-Marie Pendrill^3,4, Eva Sjöholm²

1. Västerhöjdsgymnasiet, Gymnasiegatan 1, 541 31 Skövde,
2. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, 501 90 Borås
3. Fysik och Teknisk fysik, Göteborgs universitet och Chalmers, 412 96 Göteborg
4. Noveum, Högskolan i Skövde, Högskolevägen, Box 408, 541 28 Skövde

Ett nöjesfält är ett stort mekaniklaboratorium, där fysikens lagar kan upplevas med hela kroppen. I maj 2002 hade 20 klasser under ett par timmar exklusiv tillgång till Liseberg för experiment inom fysik och zoofysiologi. En sådan situation kan vara ett värdefullt inslag i lärarutbildning. Ett 60-tal lärarstudenter fanns med och fick tillfälle att delta i experiment, diskutera med elever men också att observera många lärare i deras växelverkan med klassen. Situationen fungerar som ett 'lärarobservatorium': "Vi visste att lärare spelar roll - men inte så mycket."

Förutsättningar

Inför 2002 utformade vi en ny uppläggning, där lärarna får ansvaret för planering och genomförande av studiebesöket, men samtidigt erbjuds stöd i arbetet och en tillrättalagd experimentmiljö i parken. Studiebesöken har koncentrerats till två tillfällen då Liseberg öppnat för klasser före ordinarie öppettid. Studenter har medverkat, som observatörer och medhjälpare. Vid det första tillfället, 3 maj 2002, deltog 12 gymnasieklasser och 9 grundskoleklasser. Klasserna fick ett schema med fem stationer att besöka. Ett 60-tal lärarstudenter, från fysik och teknikkurser, fanns med som observatörer och medhjälpare. Studenterna fördelades på de olika klasserna så att fysikstudenterna skulle följa gymnasieklasserna medan teknikstudenterna fördelades på grundskoleklasserna. Studenter och lärare fyllde i en kort enkät efter dagen. För fysikstudenterna låg denna laboration utanför ordinarie kurs, medan tekniklärarstudenterna gjorde ett mindre projektarbete kring utnyttjandet av Liseberg i undervisningen och skrev en kort projektrapport som presenterades och diskuterades i gruppen.

Samma dag kan innebära helt olika upplevelser, beroende på när man befinner sig på vilken plats. Detta blir tydligt i studenternas rapporter som visar erfarenheter från olika spår genom parken och ögonblicksbilder från de upplevda situationerna. Studenternas närvaro som "detektorer" på olika platser i parken ger en mycket större helhetsbild än vad någon enskild observatör själv kan uppleva. Vi presenterar utdrag ur studenternas rapporter som illustrerar olika lärares sätt att ta sig an dagen och hur studenterna kunnat reflektera över eget lärande och över relationen mellan lärarens roll och elevers agerande och lärande under dagen.

Vissa skolor hade ägnat mycket tid innan, andra nästan ingen. Intresset beror nog på hur säker läraren känner sig på ämnet NO/Fysik. Vissa elever hade lappar att fylla i. En del lärare frågade några av sina elever vid varje station om vad de upplevt. ... Sedan fanns det ju elever som släppts mer eller mindre vind för våg för att – åka karusell. Många av både lärare och elever hade nog läst Fysik på LISEBERG

Lärares roller

Utfallet blir naturligtvis mycket olika beroende på lärarens sätt att introducera besöket: Liseberg är inte en plats som strålar ut fysikkunskaper utan att upplevelserna förbereds och bearbetas. Ett Lisebergsbesök som blir läsårets enda NO- eller fysikinslag räcker inte för att, som "det dåliga samvetets studiebesök", uppnå styrdokumentens krav. Det finns många exempel på klasser där besöket varit en integrerad del av ett större projekt i klassrummet under en längre period. I studenternas beskrivningar av sina upplevelser ser vi att de mött många olika slag av lärare. Vi presenterar nedan några av deras svar som illustrerar olika lärarroller.

Utflykt och tidtabeller

• Den lärare vi intervjuade visste ingenting om vad som skulle ske och han visste inte om han skulle ha något ansvar och han tog heller inget ansvar. Han verkade se eftermiddagen som en trevlig utflykt med klassen.
• "Lite har vi förberett men den mesta upplevelsen får vi nog på plats. ... Uppföljning får vi kanske ha, ja" Läraren var mycket oengagerad och visade dåligt intresse för vad barnen upplevde.
• Förberedelser eller inte det är frågan. Det var några klasser som vi pratade med som inte hade förberett sig. De hade åkt till Liseberg enbart för att observera vad som hände vid de olika stationerna. Gymnasieklassen skulle följa upp resultaten i efterhand för att sedan ta upp teorierna bakom experimenten. Grundskoleklassen skulle däremot börja med sex och samlevnad efteråt och saknade därmed både förberedelser och uppföljning. Det tycker vi var väldigt synd eftersom det oftast uppstår många frågor vid laborationer. Man får ändå hoppas att de får lära sig något om "dragningskrafter" även om det inte är Newtons.

• Eleverna var nästan enbart intresserade av själva åkturen. De flesta eleverna utförde dock sina experiment men det såg ut som om de gjorde detta av tvång och inte av intresse. Det verkade vara ett pris de var tvungna att betala för en eftermiddag på Liseberg. De enda diskussionerna vi hörde var frågor om man skulle åka samma attraktion ännu en gång eller gå vidare till nästa. ....De hade inte förberett sig på något sätt, annat än information om resan till Göteborg.
• Läraren fungerade som passiv åskådare som dirigerade grupperna till rätt plats/station. Under besöket ville eleverna bara åka. Att lära var inte alls något jag såg hos eleverna.

Lärare utan engagemang

• De lärare som följde vår klass var inte några NO-lärare och det tycker jag kändes som en brist eftersom de inte kunde svara på elevernas frågor.
• Med sig hade eleverna två lärare utan något som helst fysikkunnande, vilket gjorde att eleverna inte kunde få svar på sina frågor direkt, om de inte vågade fråga oss, utan fick vänta tills efter helgen då mycket fallit i glömska?

• Det verkade som om läraren inte hade tänkt göra någon större sak av besöket. När vi frågade svarade hon att de skulle nog arbeta vidare någon gång när det passade. Läraren fungerade som passiv åskådare som dirigerade grupperna till rätt plats/station. Under besöket ville eleverna bara åka. Att lära var inte alls något jag såg hos eleverna.
• Tyvärr såg vi även oengagerade lärare som inte försåg sina elever med nödvändigt material, engagemang och support. Man kan fråga sig vad de gjorde där?

En integrerad del av skolarbetet

• Våra elever förde inte några större diskussioner med lärare i samband med experimenten. Däremot delgav eleverna varandra upplevelser och känslor efter de olika experimenten såsom, "Wow, va häftigt!" och "Man kände sig alldeles tyngdlös". Vår grupp var väl förberedd för besöket. Man hade arbetat med krafter i olika former, bl.a. friktion, läges- och rörelseenergi. Olika elever hade "forskat" om sin åkattraktion. Efteråt skulle man bygga ett mini-Liseberg i skolan.
• Vår klass hade under tre veckor arbetat med ett kunskapsområde de kallade Hisnande krafter, berg-och-dalbanor och nöjesfält. Under NO-lektionerna har de arbetat med olika krafter, friktion, läges- och rörelseenergi. Eleverna hade även forskat om olika åkattraktioner och ska som uppföljning till Lisebergsbesöket bygga ett miniatyrnöjesfält. Detta ska presenteras och redovisas för elevernas föräldrar och syskon.

• Klassen hade förberett sitt besök med att fysikläraren hade pratat lite om varje attraktion och vad som skulle hända när man åkte attraktionen. De hade även fått gunga och se vad som hände då med hjälp av en slinky. Läraren hade med hjälp av en stol och ett snöre snurrat den för att visa vad som händer när man snurrar runt stolen. Klassen var indelad i olika grupper som hade till uppgift att fördjupa sig på en speciell attraktion och sedan redovisa vad de hade fått för resultat.
• Dessa elever hade med sig alla redskap som behövdes och det kändes som de verkligen ansträngde sig för att förstå fysiken bakom experimenten. Fast vi vet ju alla hur man blir på Liseberg, man blir så sprallig att det är svårt att fokusera sig på uppgiften. Och så var det väl i vissa attraktioner. ... Fast man vet ju inte, elever lär sig mer än vi tror, trots att det för oss verkar mest som de springer och leker.

• De har ställt en hypotes som de skall pröva. Man märker tydligt att de drar nytta av varandra, de som genomfört experimentet berättar för de andra och de som inte har gjort det blir mer nyfikna och måste testa om det verkligen är så.
• Eleverna hade skrivit hypoteser och de hade material med sig. Förberedelserna var mycket väl gjorda, men hur det fungerar i praktiken är en annan sak. Det var en stor grupp på ca. 100 elever som skulle gå tillsammans. Läraren klarar av situationen jättebra, det är lite klurigt att få uppmärksamhet från alla eleverna på en gång. Hon ställer frågor och diskuterar med eleverna utan att ge några svar. Det är meningen att eleverna skall börja fundera själva.

Lärarstudenters och elevers lärande

Hur man lär sig saker är naturligtvis väldigt individuellt men många lär sig om det är roligt. Ju fler sinnen som är med desto bättre. Vi frågade några elever om hur de gör för att lära sig.

• "Det måste vara roligt.
• "Man kan lära sig saker om man är tvungen."
• "Om man läser mycket böcker lär man sig saker."
• "Genom att göra saker kan man lära sig jättemycket."

Det är svårt att undvika kunskap och det finns inte någon människa som går genom livet utan att lära sig någonting. Det är en omöjlighet. Vi frågade barn och ungdomar om de vill lära sig och fick svaret: - Ja, om det är roligt!

Engagemanget ifrån vår klass trodde jag var lite blandat: Vissa unga "fräcka" herrar såg man väl bara till när det passade dem. De sprang mest runt och åkte olika attraktioner verkade det som. Fast när jag hade en diskussion med dem i slutet och de skulle berätta vad de lärt sig visade det sig att jag hade fel. De hade utfört alla experiment och när de inte kommit överens i gruppen om svaren på dem så hade de varit tvungna att åka en gång till så de hade verkligen engagerat sig. Det gjorde även resten av klassen men de var ju i alla fall med oss hela tiden.

Experimenten gav en förutsättning för egna tankar och funderingar. Hos oss väckte det många tankar och vi diskuterade både länge och ingående om hur vi skulle kunna förklara teorierna bakom experimenten för eleverna. Det vi då kom fram till var hur svårt det är att ta ner fysiken till elevernas nivå. För oss gav alltså experimenten väldigt mycket, men vi är inte så säkra på hur mycket eleverna fick ut.

Organisation och lärande

De yttre ramarna påverkar förutsättningarna för lärande och för lärares växelverkan med sin klass. Vid det första tillfället schemalades varje klass på 5 stationer fördelade på de attraktioner som var igång: Lisebergbanan, Höjdskräcken, Uppskjutet, barnattraktionerna Kaffekoppen och Ponnykarusellen, och pulsmätning antingen i Top Spin eller Kulingen. Under varje pass fanns alltså 2 eller 4 klasser på varje attraktion Det var i vissa fall svårt för klasserna att följa ett relativt komplext schema och lärare kunde därför lätt komma in i en roll som väskvaktare, tidtabellshållare och påfösare.

För de studenter som medverkar är det en utmaning att snabbt etablera kontakt med okända elever i en distraherande miljö. Avsikten vid det första tillfället var att lärarstudenterna skulle följa en klass under besöket. Endast ett fåtal studenter hade utnyttjat möjligheten att kontakta "sin" klass i förväg. Några av de yngre studenterna blev uppfattade som elever. Några studenter mötte oförberedda klasser och fick en ganska nedslående dag, med "samma kaos överallt". Äldre studenter valde i motsvarande situation att följa en annan klass. Vid barnattraktionerna fanns det tidvis inte någon vuxen på plats, förutom attraktionsvärdarna. Situationen inbjöd till bus, "eleverna slogs med gosedjur eller sköt vatten på varandra". Värdarna vid barnattraktionerna sammanfattade dagens intryck med "Ju yngre, desto seriösare". Troligen hade flera av lärarna för de äldre eleverna intrycket att fysiken vid barnattraktionerna skulle vara för enkel och lärarna kan då ha valt att stanna kvar bland de attraktioner som gav mer spänning. Våra erfarenheter från redovisningar av fysikstudenter på universitetet är däremot att just barnattraktionerna ofta ger upphov till de intressantaste och mest engagerade diskussionerna.

Studenternas upplevelser av besöket resulterade också i en reflektion i hur dagen skulle kunna organiseras annorlunda:

Ett alternativ skulle vara att vi lärarstudenter stationeras ut på olika attraktioner. Då skulle vi kunna fördjupa oss i fysiken för den attraktionen och kunna förklara den för ALLA elever, så de får en grundlig genomgång av just fysiken. Det var ju trots allt detta som dagen var till för. Jag tror även att det behövs mer tid på varje attraktion om man inte gör på detta sätt. Men är vi stationerade vi attraktionen och har en ordentlig genomgång antingen innan de åker eller efter, helst innan så de vet vad de skall titta efter, så tror jag inte att eleverna känner sig lika stressade...

En annan viktig skillnad vid det andra tillfället var att klasserna samlades för en gemensam introduktion om regler, säkerhet och experiment, för att tydligt markera att det inte bara var ett "vanligt" skolresebesök på Liseberg. Vid detta andra tillfälle deltog endast lärare som tidigare varit med, eller som personligen deltagit i workshop kring experiment. Vid det första tillfället hade lärarna vid en av skolorna endast haft elektronisk förberedelse. Vi noterade också att entusiastiska lärare ibland bokat besök även för övriga lärare på samma skola, som sedan inte alltid tagit/fått del av information och material.

Vid det andra tillfället fick studenter och lärare fylla i observationsblad från de olika attraktioner de besökte. Den helhetsbild vi därigenom fick av dagen visar att det mesta fungerade utmärkt och att kapaciteten på de attraktioner som var igång skulle räckt till många fler klasser. Såväl observationer som elevenkäter visar att det endast är mycket små skillnader mellan pojkars och flickors val av attraktioner. Genom frågor till eleverna vet vi att det är stora variationer vad gäller om eleverna vet hur de ska redovisa erfarenheter från Lisebergsbesöket.

Ansvarsdelning

Avslutning

Studenternas deltagande som observatörer lägger en god grund för vidareutveckling av former för naturvetenskapsdagar på Liseberg. Inför sommarsäsongen 2003 planeras två tillfällen med upp till 70 klasser varje gång. Dessa dagar planeras i samarbete med lärarutbildningarna vid Göteborgs universitet och högskolorna i Borås, Skövde och Halmstad.

Projektet "Slagkraft har stötts av FRN". Projektet "Extramuralt lärande i lärarutbildningen" stöds av Vetenskapsrådets kommitte för utbildningsvetenskap och av Rådet för Högre Utbildning.

Referenser