Med Liseberg som lärarobservatorium

Ann-Marie Pendrill, Professor, Fysik och Teknisk Fysik, GU och Chalmers, 412 96 Göteborg

Introduktion

Ett nöjesfält är ett stort laboratorium, fullt av accelererade och roterande koordinatsystem. Textböckernas tankeexperiment kan få liv när Newtons lagar upplevs med hela kroppen. Sedan 2002 har Liseberg öppnat en gång per termin exklusivt för skolklasser och studentgrupper elever för experiment inom fysik och zoofysiologi. En sådan situation kan vara ett värdefullt inslag i lärarutbildning där studenterna får tillfälle att delta i experiment, diskutera med elever men också att observera många lärare i deras växelverkan med sina klasser. Fysiken i Lisebergs attraktioner ger upphov till många diskussioner mellan lärare och ett tillfälle att diskutera Newtons lagar i nya situationer, där kroppens upplevelser kopplas till ekvationer och siffror. Beskrivningar av experiment under studiebesöken har publicerats tidigare /1-3/.

För såväl studenter som lärarutbildare kan mötet med olika klasser ge inspiration till didaktiska reflektioner och diskussioner. Att behöva förklara för någon annan visar ofta vad man inte har förstått. Experimenten kan tyckas enkla, men visar ofta på viktiga principer där missuppfattningar och oklarheter är vanliga. Ett par studenter noterar:

Experimenten gav en förutsättning för egna tankar och funderingar. Hos oss väckte det många tankar och vi diskuterade både länge och ingående om hur vi skulle kunna förklara teorierna bakom experimenten för eleverna. Det vi då kom fram till var hur svårt det är att ta ner fysiken till elevernas nivå.

Lärare, elever och studenter

Studenterna får möta elever som bara vill åka, elever som inte har en aning om hur besöket skulle följas upp i skolan, elever som studerar "sin" attraktion och sedan tycker att de är klara, elever med arbetsblad - med lärares frågor eller frågor de själva ställt, elever som byggt egen mätutrustning och är stolta över den, elever som observerat något fenomen i en attraktion och gärna vill diskutera sina upplevelser och elever som inspireras till nya egna undersökningar i attraktionerna. Studenterna möter också många olika lärarroller. I några fall har klassens lärare ogenerat deklarerat - även för studenterna - att " Jag kan ingen NO, jag förstår ingenting". Inställningen bidrar knappast till att öka elevers motivation. Andra klasser har "förberett sitt besök med att fysikläraren hade pratat lite om varje attraktion och vad som skulle hända när man åkte attraktionen. ... Klassen var indelad i olika grupper som hade till uppgift att fördjupa sig på en speciell attraktion och sedan redovisa vad de hade fått för resultat." Sambandet mellan förberedelser, förväntat efterarbete, lärares och elevers agerande blir tydligt för studenterna. Situationen fungerar som ett 'lärarobservatorium': "Vi visste att lärare spelar roll - men inte så mycket."

Studiebesök eller skolresa?

Liseberg är Sveriges vanligaste skolresemål. Ett besök är en trevlig start eller avslutning på en kurs eller ett läsår. Några studentkommentarer speglar att detta för en del klasser verkar ha varit det dominerande syftet, men lärare vittnar också om hur ett besök i början av läsåret kommit att bli en gemensam referens under de fortsatta NO-studierna. Liseberg är inte en plats som strålar ut fysikkunskaper utan att upplevelserna förbereds och bearbetas. Ett Lisebergsbesök som blir läsårets enda fysikinslag räcker inte för att, som "det dåliga samvetets studiebesök", uppnå styrdokumentens krav.

Samma dag kan innebära helt olika upplevelser, beroende på när man befinner sig på vilken plats. Detta blir tydligt i studenternas rapporter som visar erfarenheter från olika spår genom parken och ögonblicksbilder från de upplevda situationerna. Studenternas närvaro som "detektorer" på olika platser i parken ger en mycket större helhetsbild än vad någon enskild observatör själv kan uppleva. Deras observationer har varit en viktig faktor under utprovandet av olika format för experimentdagar.

Studenterna har också kunnat ge visst stöd för att klassernas besök skall bli mer än en "rolig utflykt". Vid det första tillfället försökte vi koppla några studenter till varje klass som kom, men få av studenterna utnyttjade möjligheterna att i förväg kontakta klassen, och flera av studenterna föreslog ett stationssystem där de hade till uppgift att studera fysiken i en av attraktionerna extra noggrant. Denna uppläggning har utnyttjats vid de senare tillfällena. Utmaningen för studenterna blir då att på mycket kort tid etablera kontakt med okända elever. Kombinationen med egen osäkerhet om fysiken kan för många bli en oöverstiglig tröskel. Inför 2004 kommer vi därför i stället att låta studenterna bygga upp en trygghet genom att experimentera på egen hand under det första besöket.

Under 2003 har vi arbetat med att underlätta utnyttjandet av experimentdagar på Liseberg i fler lärarutbildningar, och samarbetat med lärarutbildare från Högskolorna i Borås, Skövde och Halmstad. Även för studentgrupper märks betydelsen av att besöket förarbetas och följs upp i anslutning till den ordinarie undervisningen.

Liseberg som VFU-inslag

För lärarstudenter kan en experimentdag på Liseberg vara ett inslag av "verksamhetsförlagd utbildning" (VFU), även för studenter inom den tidigare lärarutbildningen. Hittills har ingen studentgrupp haft möjlighet i maj att komma med en egen VFU-klass (några studenter har tagit med egna barn), men en lärarsstudentgrupp från Halmstad delade buss med en klass och inför ett andra besök bjöd de in en klass till Högskolan där hade planerat olika experiment för eleverna på Hjärnverket /4/.

VFU skall förekomma i lärarutbildningen både inom det allmänna utbildningsområdet och inom ämnesstudierna. Studenternas inställning till och utbyte av dagen sammanhänger med den kurs Lisebergsbesöket knyts till - allmänt utbildningsområde, allmändidaktik, NO-didaktik, ämnesdidaktik eller ämneskurs. Inför 2004 kommer vi, med stöd av RHU, att vidareutveckla matematikaspekter av VFU-besök på Liseberg.

Ett besök på ett nöjesfält ger rika tillfällen till lärarstudenters lärande, såväl inom fysik som inom didaktik. Studenternas rapporter visar att de mött många olika lärarroller, t.ex. de som fokuserar på en trevlig utflykt med eleverna, de som inte alls är engagerade och de som låter besöket vara en del av ett längre tema. Studenterna får under Lisebergsdagen tillfälle att se många olika sätt att utnyttja ett studiebesök. Genom deltagande bör studenterna få en bättre bakgrund att själva som lärare kunna genomföra välförberedda studiebesök och utnyttja resurser utanför skolan.

Projektet "Slagkraft - Naturvetenskap på Liseberg" är ett samarbete mellan Göteborgs universitet och Liseberg. Finansiellt stöd har tidigre erhållits från Forskningsrådsnämnden, Vetenskapsrådet. Under 2003 har Rådet för Högre Utbildning stött spridning av Lisebergsfysik till de mindre högskolorna. Många kolleger har deltagit i diskussioner kring utformning och vidareutveckling av Slagkraft i lärarutbildningen, bl.a. Roger Andersson, Sara Bagge, Jörgen Dimenäs, Lisbeth Lindberg, Pernilla Nilsson, Eva Sjöholm och Roy Tärneberg.

Referenser

  1. S Bagge och A-M Pendrill Classical Physics Experiments in the Amusement Park Physics Education 37 507-511 (2003)
  2. A-M Pendrill, S Bagge and R Andersson, Physics in the Amusement Park, bidrag till proceedings från GIREP, Lund 2002, http://www.girep.fysik.lu.se/abstracts/fulltext/048.pdf
  3. A-M Mårtensson-Pendrill and M Axelsson (2001) Science at the Amusement Park, CAL-Laborate, Volume 5, http://science.uniserve.edu.au/pubs/callab/vol5/pendrill.html
  4. Hjärnverket - experimentverkstaden för små och stora, Högskolan i Halmstad, http://www.hh.se/elu/hjarnverket/, Pernilla Nilsson