Skall gymnasiestudier ge akademiska poäng?

Universitetsläraren, nr 3/00

I nr 21/99 föreslog jag att det skulle bli möjligt att för s.k. "Särskilt behörighetsgrundande kurser" kräva betyget "Väl godkänd" från gymnasiet. I nr 2/00 tar Lars Lustig vid Högskoleverket bestämt avstånd från detta och tycker att mitt förslag "tyder på en viss motvilja att acceptera de förändrade villkor under vilka gymnasieskolan - och därmed också högskolan - lever och verkar".

Jo, jag är besviken på en skola som inte tar vara på och utmanar varje elev efter sina förutsättningar - men jag beundrar gymnasielärarna för det fantastiska arbete de gör, i en situation som ofta är omöjlig, inte minst därför att även de möter sjunkande förkunskaper och en mycket stor spridning i sina grupper.

Jo, jag är besviken på ett system som uppmuntrar eleverna till taktikval t.ex. genom att välja en utbildning där det förväntas vara lättare att få höga betyg. För att uppnå förkunskapskraven sker därefter en komplettering på komvux. F.n. omfattar komvux mer än en hel gymnasie-årskurs. Detta leder till äldre studenter och är naturligtvis ett för alla parter dyrt system.

Jo, jag är - liksom många tonåringar - besviken och förundrad inför ett antagningssystem som inte lägger olika vikt vid olika betyg beroende på den sökta utbildningen. Det är intressant att notera att Högskoleverkets egen arbetsgrupp om meritvärdering föreslagit "att de särskilda behörighetskurserna skulle ha vikten 2 vid meritvärderingen" och att tunga verksamhetsföreträdare i HSVs styrelse reserverat sig mot att denna viktning fallit bort i styrelsens slutliga förslag /2/.

Jo, jag är också besviken på ett antagningsystem som låter elever förledas att tro att de inte behöver bry sig om att arbeta mer än till "godkänd"-nivå under resten av gymnasiet, om de redan i årskurs 1 på gymnasiet fått gott resultat på högskoleprovet, vilket var argumentet för mitt förslag i nr 21/99. Det antagningssystem som högskolan tillämpar leder därigenom till att studenternas förkunskaper blir sämre.

"Ett betygssystem och ett system om intagningsregler kan inte konstrueras oberoende av varandra. Betraktade var för sig kan de te sig acceptabla men ändå ge orimliga resultat då de, som i verkligheten, kombineras med varandra", påpekar gymnasieinspektör Ragnar Grahn redan 1974 /1/. Detta måste gälla även idag.

Lars Lustigs huvudinvändning mot att kräva "Väl godkänt" är att högskolan skall bygga vidare på gymnasieskolans grund, med hänvisning till Högskoleförordningen, kap 1, §8 "Den grundläggande högskoleutbildningen skall i allt väsentligt bygga på de kunskaper eleverna får på ett nationellt program i gymnasieskolan ...". Menar LL att de kunskaper som krävs för VG inte kan fås på ett nationellt program? Var fås de då? Är inte detta i så fall den verkliga sociala snedrekryteringen? Skall högskolan vara gymnasium? Skall vi ge akademiska poäng för gymnasiekunskaper? Är det inte rimligare att dessa kunskaper inhämtas t.ex. på komvux innan utbildningen inleds?

Jo, jag känner viss motvilja mot att statistikförbättringsåtgärder förefaller angelägnare för högskoleverket än de kunskaper högskoleutbildningen borde leda till: Jag vet naturligtvis att "högskolan har byggts ut kraftigt för att kunna ta emot en allt större del av en årskurs", men jag ser också hur "studentpengen" krymper samtidigt som studenternas förkunskaper sjunker.

Jag vill gärna slå vakt om ett högskolesystem som är öppet och välkomnande - också för de mest studiemotiverade eleverna. Självklart måste vi möta studenterna där de är - något annat är inte meningsfullt. Men ett sätt att underlätta för studenterna är att ge dem korrekta signaler om vart de är på väg.

Jag vill gärna slå vakt om högskoleförordningens utmaning "All högskoleutbildning skall främja de studerandes personliga utveckling". Vi har inte råd att låta de mest begåvade eleverna lägga termin efter termin till sin utbildning för att behöva "vänta in medeleleven". Den internationella forskningsfronten och den tekniska utvecklingen väntar inte! Att i vissa utbildningar kräva "Väl godkänt" i "särskilt behörighetsgrundande kurser" är inte att "i onödan resa murar" - det är att resa en stege för att hjälpa studenterna att komma över muren!


/1/ Ragnar Grahn, Betygssystemet och naturvetenskapliga linjen, i "Gymnasial utbildning i fysik", Svenska fysikersamfundets konferens 1974, s 17-21.

/2/ Högskoleverkets skrivelse "Förslag till meritvärdering av slutbetyg från gymnasieskolan (motsv)" 1996-09-16