Betyg och bedömning
i det nationella styrsystemet för skolan

1 § I läroplanen finns vissa riktlinjer i fråga om bedömning och betyg.

- utvecklingssamtal,

- betyg,

- ämnesprov, och

- prövning. Förordning (1995:207).

2 § Läraren skall fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin skall läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklingssamtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg. Utvecklingssamtal skall i vissa fall resultera i ett sådant åtgärdsprogram som avses i 5 kap. 1 §. Förordning (1995:207).

3 § Eleverna skall ges betyg

1. i slutet av varje termin i årskurs 8 och i slutet av höstterminen i årskurs 9

(terminsbetyg), och

2. när skolplikten upphör (slutbetyg). Även en elev som efter skolplikt upphörande tillfredsställande har slutfört årskurs 9 har rätt att få slutbetyg. Förordning (1995:207).

4 § Betyg skall ges i grundskolans ämnen. Om undervisningen i samhällsorienterande ämnen och naturorienterande ämnen (ämnesblock) helt eller i huvudsak varit ämnesövergripande, får läraren besluta att ett sammanfattande betyg skall ges för ämnesblocket. Om frågan om ett sammanfattande betyg skall ges är beroende av flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall rektorn besluta i frågan.

Med samhällsorienterande ämnen avses geografi, historia, religionskunskap

och samhällskunskap. Med naturorienterande ämnen avses biologi, fysik och

kemi. Förordning (1996:1073).

5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn.

Förordning (1995:207).

6 § Som betyg skall användas någon av följande beteckningar

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MVG). Förordning (1995:207).

7 § När terminsbetyg sätts, skall de kunskaper bedömas som eleven inhämtat i ämnet eller ämnesblocket fram till och med den aktuella terminen. Om en elev inte når upp till de mål som lokalt bestämts för ett ämne eller ämnesblock, skall betyg inte sättas i ämnet eller ämnesblocket. Förordning (1996:1073).

8 § Slutbetyg skall sättas med hjälp av

1. de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret, och

2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. Betyget Godkänd skall motsvara de mål som eleverna enligt kursplanerna skall ha uppnått i ämnena i slutet av det nionde skolåret. Statens skolverk skall fastställa betygskriterier för betyget Väl godkänd som skall precisera den kvalitativa nivån för detta betyg. Förordning (1996:1073).

9 § Om en elev inte når upp till de mål i ett ämne som enligt kursplanen skall ha uppnåtts i slutet av det nionde skolåret, skall betyg inte sättas i ämnet. Betyg skall inte heller sättas i ett ämnesblock om eleven inte når upp till målen i de ämnen som ingår i ämnesblocket. I fall som avses i första stycket skall på begäran av eleven eller elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveck- ling i ämnet eller ämnesblocket ges. Av omdömet kan också framgå de stödåtgärder som har vidtagits. Omdömet skall undertecknas av läraren. Förordning (1996:1073).

10 § Ämnesprov i svenska, engelska och matematik skall användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling och som stöd för betygsättning. Ämnesprov i samma ämnen kan användas i slutet av årskurs 5 för att bedöma

elevernas kunskapsutveckling. Statens skolverk fastställer ämnesprov och meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (1995:207).

11 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Beslut enligt 7 och 9 §§ att inte sätta betyg i ett ämne eller ämnesblock skall också antecknas i betygskatalogen. Rektorn eller den rektorn bestämmer skall underteckna terminsbetyget. Skriftliga omdömen enligt 9 § skall hållas samlade. Förordning (1996:1073).

12 § Slutbetyget skall innehålla uppgifter om den högsta årskurs eleven genomgått och om elevens senaste betyg i ämnen och ämnesblock. Till betyget skall i förekommande fall fogas sådana skriftliga omdömen som avses i 9 §. Rektorn skall underteckna slutbetyget. Förordning (1996:1073).

13 § Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om avgången utfärdas. Intyget skall innehålla uppgifter om

1. den årskurs från vilken eleven avgått,

2. tiden för avgången,

3. de ämnen och ämnesblock i vilka eleven undervisats,

4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen och ämnesblock, och

5. antal timmar garanterad undervisning eleven erbjudits.

Rektorn eller den rektorn bestämmer skall underteckna intyget. Förordning (1996:1073).

14 § Intyg om avgång skall sändas till styrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare. Förordning (1995:207).

14 a § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen

av betygskatalog och slutbetyg. Förordning (1997:599).

15 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. I sådana fall skall ett nytt terminsbetyg eller slutbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller slutbetyget förstöras. Rättelsen skall antecknas i betygskatalogen. Förordning (1995:207).

16 § Den som vill ha betyg från grundskolan har rätt att gå igenom prövning. Denna kan avse hela utbildningen i grundskolan eller ett eller flera ämnen och ämnesblock som ingår i utbildningen. Detta gäller även den som tidigare har fått slutbetyg från grundskolan. Bestämmelserna i 4, 6 och 8 §§ skall tillämpas i fråga om prövningen. Betyg över prövningen skall utfärdas av rektorn eller den rektorn bestämmer. Om prövningen avser hela utbildningen för den som inte redan har slutbetyg från grundskolan skall rektorn utfärda slutbetyg. Förordning (1996:1073).

1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§. Om en elev behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Vid utarbetandet av programmet bör samråd ske med eleven och elevens

vårdnadshavare. Förordning (1998:747).

2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:599).

3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till

Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:599).

4 § En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. Förordning (1997:599).

5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp. Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns i 14 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (1997:599).

6 § I 10 kap. 3 § skollagen (1985:1100) finns bestämmelser om särskild undervisning. Huvudmannen för ett sjukhus eller en motsvarande institution får i skolhuvudmannens ställe anordna särskild undervisning för skolpliktiga barn som vistas på institutionen, om berörda huvudmän kommer överens om det. Bestämmelser i denna förordning om kommun eller styrelsen gäller också för sådana huvudmän och för institutionens ledning. Förordning (1997:599).

7 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i. Förordning (1997:599).

8 § Särskild undervisning skall inte ges en elev om den läkare som ansvarar för elevens vård avråder från sådan undervisning. Förordning (1997:599).

9 § Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnadshavare

medger det. Förordning (1997:599).

10 § Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens

situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. I de högre årskurserna får utbildningen delvis förläggas till en arbetsplats utanför skolan. Eleven skall därvid ha en handledare samt stöd av skolans personal. Förordning (1997:599).

10 § Skolplikten upphör vid utgången av vårterminen det kalenderår då barnet fyller 16 år eller, om barnet fullgör skolplikten i specialskolan, 17 år.

Om barnet dessförinnan tillfredsställande slutför högsta årskursen i grundskolan eller motsvarande i någon annan skola där barnet får fullgöra sin skolplikt, upphör därmed denna. Skolplikten upphör också, om barnet vid särskild prövning visar att det har motsvarande kunskaper. Sådan prövning anordnas av styrelsen för utbildningen.

Beslut av styrelsen för utbildningen i ärende om skolpliktens upphörande får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Lag (1995:1248).

10 § Om en elev i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att skolplikten upphörde.

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen för respektive kurs och som definieras i betygskriterier.

Skolan skall sträva mot att varje elev:

tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven i kursplanerna.

Läraren skall:

fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov och framgångar i studierna,

i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker.

Läraren skall vid betygssättningen:

utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen,

beakta även sådana kunskaper som en elev tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen,

beakta såväl muntliga som skriftliga bevis på kunskaper och

göra en allsidig bedömning av kunskaperna och därvid beakta hela kursen.

1 § Av 5 kap. 8 § andra och tredje styckena skollagen (1985:1100) följer att vissa behöriga sökande skall tas emot i första hand. När alla sådana sökande har tagits emot får kommunen ta emot andra behöriga sökande. Ett beslut om att ta emot en sökande gäller under förutsättning av att sökanden vid vårterminens slut uppfyller de behörighetskrav som anges i 5 kap. 5 § första stycket 1 skollagen.

I fråga om urval bland de behöriga sökande som har tagits emot i första hand enligt 5 kap. skollagen och som önskar inträde i gymnasieskolan vid början av utbildningen på ett nationellt program, gäller bestämmelserna i 2-7 §§. Förordning (1997:189).

2 § När antalet platser är färre än antalet sökande som skall tas emot i första hand, skall platserna fördelas enligt följande.

3 § Ett begränsat antal platser (fri kvot) skall avsättas för dem som

1. på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför de övriga sökande, eller

2. kommer från skolor vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med betygen från grundskolan.

Antalet platser som ingår i den fria kvoten skall utökas om sådana utlandssvenska elever som avses i 1 kap. 17 § skollagen (1985:1100), söker till en utbildning. Förordning (1996:569).

4 § Övriga platser skall tilldelas de sökande med betygen som grund. Företräde mellan sökande bestäms efter ett meritvärde. Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Betygsvärdet för betygen fastställs enligt nedan:

Betyg Betygsvärde

Mycket väl godkänd (MVG) 20

Väl godkänd (VG) 15

Godkänd (G) 10

Förordning (1997:189).

En sökande som efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande fått betyg i något av grundskolans ämnen efter prövning eller genom studier på ett individuellt program får vid urvalet tillgodoräkna sig betygsvärdet av detta betyg. Förordning (1998:1833).

5 § Betygsvärdet för ett sammanfattande betyg (blockbetyg) i samhällsorienterande ämnen respektive naturorienterande ämnen erhålls genom att betygsvärdet för blockbetyget multipliceras med antalet ämnen inom blocket. Förordning (1997:189).

6 § Styrelsen för utbildningen får besluta att en sökande skall få tillgodoräkna sig poäng för en upprepad förstahandsansökan eller för särskilda kunskaper eller erfarenheter av betydelse för den sökta utbildningen. Meritvärdet får i sådana fall höjas med högst 10. Förordning (1997:189).

7 § Om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter, såsom t.ex. i musik, kan vid urvalet, förutom till betygen, hänsyn tas till ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna. Förordning (1997:189).

8 § En sökande som två eller flera gånger i följd anger den aktuella studievägen som förstahandsönskemål får tillgodoräknas poäng för intresse för sökt utbildning.

En sökande som efter grundskoleutbildningen har skaffat sig arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet inom det område som utbildningen avser får tillgodoräknas poäng för verksamhet efter grundskoleutbildning.

Styrelsen för utbildningen beslutar om den poäng som skall tillgodoräknas för intresse respektive arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet. Sammanlagt får den sökande tillgodoräknas högst 1,5 poäng.

9 § Styrelsen för utbildningen beslutar om en sådan grengaranti som avses i 5 kap. 6 a § skollagen (1985:1100) skall ges och hur stor andel av platserna på ett program som skall omfattas av grengarantin.

Styrelsen för utbildningen beslutar vidare om fördelningen av de elever som inte omfattas av någon grengaranti på grenar i högre årskurs. Förordning (1992:734).

10 § Bestämmelser om intagning av elever finns i 5 kap. 15 § skollagen (1985:1100).

11 § En elev tas in i gymnasieskolan vid början av respektive program. Eleverna får därvid fördelas på klasser eller motsvarande med hänsyn till vad som är känt om deras önskan inför grenvalet.

Inom varje grendelat program fördelas eleverna inför andra eller tredje året på grenar. Förordning (1994:736).

12 § I fråga om sådan utbildning som startar på höstterminen gäller följande. Efter urval bland de sökande i början av vårterminen närmast före utbildningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas. Härvid skall höstterminsbetyget från högsta årskursen vara urvalsgrund i slutbetygets ställe för de sökande som vid ansökningstillfället inte har slutfört årskurs 9 i grundskolan eller motsvarande utbildning. Det slutliga beslutet om intagning skall om möjligt fattas före den 1 juli.

13 § Styrelsen för utbildningen beslutar om en elev på ett program skall få byta till ett annat program som erbjuds av kommunen eller om en elev skall få byta gren inom ett program.

15 § Styrelsen för utbildningen får besluta att ta in en sökande vid senare tidpunkt än vid början av utbildningen om det finns plats på den aktuella studievägen och om den sökande är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för att tillgodogöra sig undervisningen. Styrelsen kan besluta att den sökande skall genomgå ett inträdesprov för att visa att han har de kunskaper och färdigheter som krävs.

16 § Om en elev har uppenbara svårigheter att följa undervisningen på sitt studieprogram skall rektorn vidta de åtgärder som behövs för att eleven skall kunna fortsätta studierna i gymnasieskolan. Det skall då övervägas om eleven skall gå om en eller flera kurser, övergå till ett reducerat program eller ett annat nationellt program eller ett individuellt program.

Om en elev inte har fått minst betyget Godkänd på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Har eleven slutfört en kurs två gånger och inte fått minst betyget Godkänd får rektorn besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl.

Om en elev har fått betyget Icke godkänd på en stor andel av kurserna under ett läsår får rektorn, om det finns särskilda skäl, medge att eleven går om också sådana kurser som eleven fått minst betyget Godkänd på detta läsår.

En elev som inte har fått minst betyget Godkänd på sitt specialarbete har rätt att göra om det. Förordning (1995:885).

1 § Betyg skall sättas i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel på varje avslutad kurs och på specialarbete.

Betyg skall dock sättas i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 4-6, 8 och 9 §§ grundskoleförordningen (1994:1194) om en elev inom ramen för ett individuellt program läser ett ämne enligt grundskolans kursplan. Förordning (1998:354).

2 § Som betyg skall användas någon av följande beteckningar

Icke godkänd (IG)

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MVG).

Förordning (1994:35).

3 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1994:35).

4 § Vid betygssättningen på en kurs skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts för kursen. Betygskriterier skall fastställas för varje kurs och skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven skall få betyget Godkänd respektive betyget Väl godkänd. Statens skolverk, eller i fråga om lokala kurser styrelsen för utbildningen, fastställer betygskriterierna. Lärarna bör använda centralt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömnings- grunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Sådana prov fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (1994:624).

5 § Vid betygssättningen av ett specialarbete skall läraren beakta elevens förmåga att själv planera, genomföra och redovisa en undersökande uppgift. Förordning (1994:35).

6 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen. Rektorn skall se till att eleverna informeras om rätten att få ett utdrag ur betygskatalogen i form av ett samlat betygsdokument. Förordning (1994:35).

7 § Om en elev övergår till en annan gymnasieskola eller avbryter studierna skall skolan utfärda ett samlat betygsdokument som innehåller de betyg som eleven redan har fått. När en elev övergår till en annan gymnasieskola skall läraren lämna skriftlig information till den nya skolan om de kurser eleven påbörjat men inte slutfört. Förordning (1994:35).

8 § Elever skall få slutbetyg när de har gått igenom ett nationellt program eller ett specialutformat program och har fått betyg på alla kurser som ingår i elevens studieväg och på specialarbete. En elev som har gått ett individuellt program skall få slutbetyg efter att ha fullföljt den studieplan som har lagts upp för eleven. Förordning (1997:53).

8 a § Slutbetyget utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som eleven har slutfört och betyget på det specialarbete eleven har utfört. Den elev som har fått betyg på kurser utöver vad som krävs för ett fullständigt program har rätt att välja vilken eller vilka kurser, utöver kurser i kärnämnen och kurser i ämnen som enligt timplanen krävs för ett fullständigt program, som skall ingå i slutbetyget. Förordning (1997:53).

9 § Av slutbetyget skall framgå

1. vilket program och, i förekommande fall, vilken gren som utbildningen

avser,

2. vilket antal gymnasiepoäng som fastställts för varje kurs, för

specialarbetet och för annan utbildning inom lokalt tillägg,

3. om eleven har slutfört ett fullständigt, ett utökat eller ett reducerat

program, och

4. hur tiden för det lokala tillägget har använts och, om det har varit fråga

om ämnesanknuten praktik, vilken eller vilka kurser praktiken har varit

anknuten till.

Om en elev har fått betyg på en lokal kurs skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget. I slutbetyget skall det anges om eleven har haft ett längre studieuppehåll för studier utomlands och vilken karaktär och omfattning dessa studier i så fall har haft. Förordning (1997:53).

10 § Rektorn utfärdar slutbetyget. Anteckning om att slutbetyg har utfärdats skall göras i betygskatalogen. Förordning (1994:624).

11 § Om en elev i gymnasieskolan efter prövning enligt 12 § får betyg på en kurs skall detta betyg tas med i slutbetyget. I övrigt skall betyg efter prövning utfärdas separat. Förordning (1995:885).

11 a § Om en elev som gått på ett individuellt program övergår till ett nationellt eller specialutformat program, avbryter studierna eller övergår till en annan gymnasieskola skall eleven få bevis över genomgången utbildning, där det framgår vilka utbildningsinslag och vilken praktik eleven deltagit i. Ett sådant bevis skall i förekommande fall lämnas som komplement till ett slutbetyg eller ett samlat betygsdokument. Förordning (1996:1363).

12 § Elever i gymnasieskolan har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som ingår i elevens individuella studieplan om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller om eleven har fått betyget Icke godkänd på den. Den som inte är elev i gymnasieskolan men som vill ha betyg därifrån har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma på ett nationellt program. Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen. Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (1995:885).

13 § När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1--3 §§, 4 § första stycket samt 6 § tillämpas. Den som inte längre är elev i gymnasieskolan har ändå rätt att få ett slutbetyg därifrån om han kan visa att han har fått betyg antingen i gymnasieskolan eller vid prövning i gymnasieskolan på kurser som sammantagna kan utgöra ett nationellt program eller ett specialutformat program. För den som går igenom prövning i samtliga kurser på ett program fordras dock inte betyg i estetisk verksamhet, idrott och hälsa eller på specialarbete. Slutbetyg enligt andra stycket utfärdas av rektorn vid den gymnasieskola där den sista prövningen av betydelse för slutbetyget genomförts. Förordning (1994:35).

13 a § En elev som inte följt undervisningen i en kurs får, utan att eleven går igenom prövning enligt 12 §, av rektorn ges betyget Godkänd på kursen, om

1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana kunskaper som behövs för betyget Godkänd, och

2. kommunen eller landstinget anordnar kursen. Förordning (1998:354).

13 b § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1998:354).

14 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Förordning (1994:35).

1 § För elever som har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid skall stödundervisning anordnas. Genom stödundervisning kan också elevföreträdare i skolkonferens och elevskyddsombud, om det behövs, få ersättning för undervisningspass som de gått miste om på grund av sina uppdrag. För elever som har behov av särskilt stöd får specialundervisning anordnas inom klassen. Förordning (1997:605).

2 § För sådana elever i gymnasieskolan som på grund av sjukdom eller av liknande skäl inte kan delta i vanligt skolarbete skall särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, i elevens hem eller på någon annan lämplig plats.

3 § Särskild undervisning skall så långt det är möjligt motsvara den skolundervisning som eleven inte kan delta i. Förordning (1997:605).

4 § Specialklasser får inrättas för elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den vanliga undervisningen. Förordning (1997:605).

5 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:605).

6 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet kan få studiehand- ledning på undervisningsspråket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:605).

4 c § Omfattningen av studierna i de ämnen som anges i bilaga 2 betecknas med gymnasiepoäng. För varje ämne motsvarar antalet gymnasiepoäng antalet undervisningstimmar i ämnet. En elev har uppnått det antal gymnasiepoäng som sålunda gäller för varje ämne, när eleven har inhämtat den kunskap som utbildningen i ämnet avses ge. Utbildningen inom varje ämne som anges i bilaga 2 sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs skall anges hur många gymnasiepoäng den omfattar.

Efter varje kurs har eleven rätt att få betyg. Har eleven enligt detta betyg minst uppfyllt kurskraven är kommunen inte skyldig att erbjuda eleven ytterligare utbildning inom den kursen. Detta gäller även om eleven begärt och fått kortare undervisningstid än den som anges i timplanen. Lag (1997:575).

5 § Varje kommun är skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för samtliga de ungdomar i kommunen som avses i 1 § första stycket förutsatt att de

1. har slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande och har godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på ett annat sätt förvärvat likvärdiga kunskaper, samt

2. inte tidigare har gått igenom utbildning på ett nationellt program i gymnasieskolan eller en i förhållande därtill likvärdig utbildning eller avlagt International Baccalaureate (IB).

Erbjudandet skall omfatta ett allsidigt urval av nationella program. Antalet platser på de olika programmen och deras grenar skall anpassas med hänsyn till elevernas önskemål.

Erbjudandet skall avse utbildning som anordnas inom kommunen eller i en annan kommun eller ett landsting i enlighet med samverkansavtal. Två eller flera kommuner som gemensamt erbjuder en utbildning på ett nationellt program bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit

samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning bildar ett samverkansområde för den utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får bestämma att särskilda krav på förkunskaper skall gälla för vissa utbildningar. Lag (1998:353).

10 § Om antalet platser är mindre än antalet behöriga sökande till en kurs inom gymnasial vuxenutbildning eller till en påbyggnadsutbildning som inte bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning, skall, utan hänsyn till tidigare betyg, företräde ges dem som har störst behov av utbildningen.

Vid urvalet skall särskilt beaktas om en sökande

-- har kort tidigare utbildning,

-- behöver utbildningen för planerad eller pågående yrkesverksamhet eller står inför yrkesval,

-- behöver utbildningen för att komplettera ett reducerat program från gymnasie- skolan eller för annan behörighetskomplettering, eller

-- skall kunna fullfölja studier som den sökande har påbörjat enligt en upprättad studieplan. Förordning (1995:881).

11 § Vid urval bland behöriga sökande till påbyggnadsutbildning som bygger på genomgången gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning skall betyg användas som urvalsgrund. Styrelsen för utbildningen bestämmer hur urvalet på grundval av betyg skall göras. Styrelsen får bestämma att hänsyn också skall tas till intresse för sökt utbildning och verksamhet utöver grundskole- och gymnasie- utbildning inom intresseområdet.

Ett skäligt antal platser skall dock avsättas för dem som på grund av särskilda omständigheter bör ges företräde framför övriga sökande eller som kommer från utbildningar vilkas betyg inte utan vidare kan jämföras med de betyg som normalt sätts i gymnasieskolan eller i motsvarande vuxenutbildning eller som har motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt (fri kvot). Förordning (1994:738).

1 § Betyg skall sättas på varje slutförd kurs eller delkurs, om inte annat är föreskrivet.

På orienteringskurser skall betyg inte sättas. Förordning (1996:1500).

2 § För en elev som har fått betyg från samtliga delkurser av en kurs skall ett samman- fattande betyg sättas på kursen i dess helhet.

3 § Som betyg inom grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning skall användas någon av följande beteckningar

Icke godkänd (IG)

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG). Förordning (1994:55).

4 § Som betyg inom gymnasial vuxenutbildning skall användas någon av följande beteckningar

Icke godkänd (IG)

Godkänd (G)

Väl godkänd (VG)

Mycket väl godkänd (MGV). Förordning (1994:55).

5 § Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. Förordning (1994:55).

6 § Vid betygssättningen skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts för kursen.

Betygskriterier skall fastställas för varje kurs utom för orienteringskurser. De skall precisera vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven

skall få betyget Godkänd och för kurser inom gymnasial vuxenutbildning också betyget Väl godkänd. Statens skolverk eller, i fråga om lokala kurser, styrelsen för utbildningen, fastställer betygskriterierna.

Lärarna bör använda centralt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. Sådana prov fastställs av Skolverket som också meddelar närmare föreskrifter om dem. Förordning (1996:1500).

7 § En elevs betyg skall antecknas i en betygskatalog. Betygen skall finnas samlade för varje enskild elev. Betygskatalogen skall utgöra den officiella dokumentationen över de betyg som har satts. Rektorn ansvarar för förandet av betygskatalogen. Förordning (1994:55).

8 § Den som har slutfört kurser inom komvux har rätt att få ett dokument som utvisar vilka kurser eller delkurser som han har slutfört inom komvux och vilka betyg som han har fått på de skilda kurserna (samlat betygsdokument). Den som vill ha ett samlat betygsdokument får själv bestämma vilka kurser eller delkurser som skall ingå i dokumentet. Förordning (1994:55).

9 § Den som har fått minst betyget Godkänd i den grundläggande vuxenutbildningens samtliga kärnämnen har rätt till slutbetyg från grundläggande vuxenutbildning.

Den som har fler betyg från grundläggande vuxenutbildning får själv bestämma vilka övriga betyg som skall ingå i slutbetyget. I slutbetyget får dock inte ingå betyg på en delkurs om eleven har fått betyg på kursen i sin helhet.

I slutbetyget tas in betyg från komvux och statens skolor för vuxna.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (1994:737).

10 § Rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning har den som har slutfört

1. samtliga kärnämneskurser, och

2. andra kurser eller delkurser som enligt kursplanerna uppgår till

sammanlagt minst 1 400 gymnasiepoäng.

Den som har slutfört kurser eller delkurser utöver vad som följer av första

stycket har rätt att välja vilka kurser eller delkurser utöver kärnämneskurserna

som skall ingå i slutbetyget.

I slutbetyget får inte ingå betyg på en delkurs om eleven har fått ett

sammanfattande betyg på kursen i dess helhet.

Har styrelsen för utbildningen fastställt ett högre timtal än vad som

motsvarar antalet gymnasiepoäng för en kurs, får i antalet gymnasiepoäng enligt första stycket 2 ingå poäng motsvarande det högre timtalet, om eleven har slutfört kursen. I antalet poäng får också ingå tid för ämnesanknuten praktik. För utökat timtal och ämnesanknuten praktik får dock ingå högst 110 gymnasiepoäng.

Om tid för ämnesanknuten praktik ingår, skall det anges till vilken eller vilka kurser som praktiken varit anknuten.

I slutbetyget skall elevens gymnasiepoäng specificeras. Förordning (1996:1500).

11 § I slutbetyg som avses i 10 § tas in betyg från gymnasial vuxenutbildning i komvux och statens skolor för vuxna samt från gymnasieskolan eller motsvarande.

Om ett betyg på en lokal kurs skall ingå i slutbetyget skall kursens innehåll och omfattning framgå av slutbetyget.

För den som har flera betyg från samma eller en jämförbar kurs skall det högre betyget tas in i slutbetyget.

Ett betyg som har satts mer än åtta år före slutbetyget får bara tas in i slutbetyget om rektorn på grund av särskilda skäl medger det. Förordning (1994:55).

12 § För den som tidigare har fått ett slutbetyg från en fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program eller motsvarande får ett nytt sådant slutbetyg som avses i 10 § inte utfärdas. Förordning (1994:55).

13 § Den som har slutfört en påbyggnadsutbildning har rätt till slutbetyg. Förordning (1994:55).

14 § Betygsdokument skall utfärdas av rektorn.

Anteckning om att slutbetyg har utfärdats och om betygets innehåll skall göras i betygskatalogen. Förordning (1994:737).

15 § Den som vill ha betyg från komvux har rätt att gå igenom prövning i alla kurser som får förekomma inom komvux. Detta gäller även den som tidigare har fått betyg på kursen. Den som är elev i gymnasieskolan får dock inte gå igenom prövning i en kurs på vilken eleven har fått minst betyget Godkänd.

Prövning får avläggas endast i en kommun eller ett landsting som anordnar den aktuella kursen.

Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om prövning. Förordning (1995:881).

16 § När det gäller betygssättning och utfärdande av betyg skall 1--5 §§, 6 § första stycket samt 7--14 §§ tillämpas. Förordning (1994:55).

16 a § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om utformningen av betygskatalog, samlat betygsdokument och slutbetyg. I fråga om föreskrifter som rör slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning skall Skolverket samråda med Högskoleverket. Förordning (1996:1500).

17 § I 26 § förvaltningslagen (1986:223) föreskrivs om rättelse av skrivfel och liknande. Rektorn får besluta om rättelse av betyg. Avser rättelsen en betygshandling som har lämnats ut till eleven skall en ny sådan handling utfärdas och en anteckning om detta göras i betygskatalogen. Förordning (1994:55).

----------------------------------------------------------------------------------------------------------

* Texterna från läroplanerna är hämtade från Skolverkets hemsida:

http://www.skolverket.se/d/dbb.html

* Texterna från skollagen och skolformsförordningarna är hämtade från Rixlex:

http://rixlex.riksdagen.se/

(Se http://www.skolverket.se/h/index4.html)

1994:26 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för nationella kurser inom grundläggande vuxenutbildning

1994:44 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för kurs i svenska för invandrare (sfi)

1995:20 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för nationell kurs i kärnämnet svenska som andra språk

1995:65 Skolverkets föreskrifter och allmänna råd om betygskriterier för grundskolans ämnen

1996:6 Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för teknikerutbildning inom kommunal vuxenutbildning

1996:9 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för teckenspråk för döva och hörselskadade i gymnasieskolan (RGD)

1997:2 Skolverkets föreskrifter om betygskriterier för kurser i kärnämnen i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning

1997:3 Skolverkets föreskrifter om tim- och kursplaner för gymnasieskolan samt

kursplaner för gymnasial vuxenutbildning och om betygskriterier för nationella kurser i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning

1997:4 Skolverkets föreskrifter om utformningen av slutbetyg och samlat

betygsdokument i gymnasieskolan

1997:23 Skolverkets föreskrifter om utformningen av slutbetyg i gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning och samlat betygsdokument i kommunal vuxenutbildning

1998:6 Allmänna råd för betyget MVG i grundskolan

Se http://www.skolverket.se/a/fragor/abe31.html