Laserpennor 1998, A-M Pendrill

Laserpennor i barnahänder?

På väg hem från sportlov dyker en röd fläck upp på filmduken. Jag hittar källan, och går dit. Då sitter storebror och lyser rakt in i ögat på lillebror. "Är du inte klok" ryter Ann-Marie. "Men det är ju bara en leksak" tycker pappan.
Laserpennor finns ofta lätt tillgängliga och dyker upp i barnahänder i klassrum och på andra ställen. Eftersom de hanteras som leksaker uppkommer frågan om hur farliga de är.

GP 28/2 1998, sid 32 hade en artikel om en 12-årig flicka som blivit skadad!

I England försöker man på vissa håll förbjuda försäljningen. John Marshall ifrågasätter dessa åtgärder. I OLE (Opto + Laser Europe, Dec. 1997, s 13) skriver han under rubriken "Laser Pointers: more myth than reality" att "One laser burn in the fovea could render that eye legally blind ... Unfortunately, any area of intereste in the visual scene, such as a flashing light, will tend to attract the observer's attention, and as a result, its image will be directed onto the fovea."

Sedan fortsätter han "While many claims have been made for ocular injury as a result of exposure to laser pointers, none has been sustained." och avslutar artikeln med "In summary, laser pointers used appropriately are not an eye hazard" Enligt SSIs föreskrifter om lasrar SSI FS 1993:1 skall "Den som bedriver verksamhet med laser ... känna väl till de risker som är förenade med arbetet..."

Laserpennor i barnahänder är inte "used appropriately"!

Bilden nedan visar varför även en liten effekt (mW) kan leda till mycket hög intensitet på näthinnan. Enligt Sverker Hård är risken för skada proportionell mot (effekten)4. Även en litet överskridande av SSIs maximala tillåtna effekt av 1 mW kan därför vara allvarligt! Högre effekter har uppmätts hos laserpennor!

bild på ögat, Michael L Roberts

Kommentarer från Magnus Pihl, 1999-07-01

  1. Laserljus från en laserpekpenna är farligare än vad den ser ut på grund av dess höga våglängd 670nm. Det är slutet av ljusspektret och är på övergången till IR ljus som är osynligt för ögat. Ögats maximala känslighet ligger vid ca 515nm. Detta gör att ljuset är c:a 20 gånger starkare och farligare än vad det ser ut.
  2. Enligt §5 i svensk SSI 1993:1 och internationell standard IEC60825 får man använda lasrar även i klass 3B, då den understiger fem gånger klass två d.vs 5*1mW=5mW utan tillstånd av SSI. En laserpekpenna understiger vanligtvis 1mW.
  3. IEC60825 talar om MTE (Maximal Tillåten Exponering) som mäts i Joule per kvadratmeter. Det är inga problem att överskrida MTE med en liten laserpekpenna. Pupillens maximala öppning är 7mm. Detta utgör en area av 3,85*10exp-5. MTE för den våglängden är 18*t exp0,75. Antag att exponeringstiden är 1s. Hur stark får lasern maximalt vara under förutsättning att inga fler laserexponeringar görs på näthinnan? MTE*Area/tid ger 0.69mW. Mao, så har en laserpekpenna på 1mW redan överskridit MTE!
  4. Störst skada tar ögat om den träffar gula fläcken "Macular Lutea" som Michael L. Roberts avbildat på bilden ovan. Detta ger skador på hela synfältet, än om den träffar någon annanstans där synfältet försämras där den träffat. Man kan upptäcka en överexponering om man omedelbart sluter ögonlocken och ser en färgfläck (ej i samma färg som lasern, utan den komplementerande färgen). Den försvinner sedan några sekunder efter med den effekten på lasrar.

http://www.fy.chalmers.se/lmnt/laser.html 1998-02-15, uppdaterad 1998-03-06, 1999-07-01
Ann-Marie.Pendrill@fy.chalmers.se, Fysik, GU / CTH