Blixt och Åska - Så fungerar naturens fyrverkeri

Blixt och åska fascinerar och kan vara en väg in i el-läran. Åska kan vara ett lockande tema för studenter som skall göra ett projekt, men det har varit lättare att ställa frågor än att hitta bra material för att svara på dem. Vernon Cooray, professor i elektricitetslära och forskningsledare för åskforskningsgruppen vid Uppsala universitet. Han har tagit emot många studiebesök av skolklasser och fått många telefonsamtal från journalister och andra som velat veta mer om åska. Han har nu skrivit en bok för att svara på många av de frågor han får.

Visste du t.ex. att:

• Jorden träffas av omkring 100 blixtar varje sekund.
• Djingis Khan förbjöd mongolerna att tvätta kläder och bada i rinnande vatten under åskväder.
• Ett par tusen åskväder pågår i jordens atmosfär medan du läser detta.
• Varje kvadratkilometer mark i södra Sverige träffas av 1-2 blixtnedslag per år.
• I genomsnitt träffas varje år ett flygplan i kommersiell trafik av en blixt.
• När en blixt slår ner i ett träd passerar c:a 30 000A genom trädet.
• En blixturladdning kan hetta upp luften till en temperatur på 30 000^oC.
• Om man kunde fördela blixtarnas energi jämnt över jorden skulle det svara mot c:a 40W/km².
• Jorden har en negativ överskottsladdning av 3^. 10²⁴ elektroner.

"Hur vet vi att ..." är en aspekt av kunskap vi gärna vill att studenterna skall utveckla. I början av boken förekommer fraser som "Forskare måste göra serier av experiment ..." som liknar vanliga svar från nya studenter. Men boken går naturligtvis också längre; ett kapitel om åskforskning berättar om hur man kan räkna blixtar, hur man kan modellera blixtens utbredning, hur man med raketer med metalltråd kan generera konstgjorda blixtar, hur man kan lokalisera blixtars nedslagspunkter genom att detektera radiovågor och hur man i laboratorium kan genomföra kontrollerade experiment med 15-20 m långa blixtar.

Många frågor får svar och nyfikenheten väcks. Jag skulle gärna sett texten kompletterad, dels med förslag till egna undersökningar, dels med litteraturhänvisningar och www-adresser till mer information. För den WWW-bevandrade går det dock naturligtvis snabbt att hitta fram till forskargruppens hemsida: . Och nästa gång studenter lockas att göra projekt om åska vet jag att det finns användbar litteratur för dem!