Kvinnor i fysik

Vi tror att alla elektroner i universum har exakt samma laddning, massa, spin och magnetiskt moment oberoende av observatörens ras, nationalitet, tro eller kön. Fysikforskning kan förena människor med mycket olika bakgrund och fungera som en multikulturell mötesplats. Behövs då en ny sektion "Kvinnor i fysik" inom Fysikersamfundet och motsvarande sektioner inom t.ex. IUPAP [1]? Som kvinnlig fysiker möter man ofta frågan varför det finns få kvinnor inom området. Vi som har valt fysik är kanske inte de bäst lämpade att svara. På ett möte för unga kvinnliga forskare på Chalmers under tidigt 90-tal hade vi alla svårt att känna igen oss i schablonbilder av hur kvinnor förväntas vara - och vi kände oss absolut inte som om vi vore "omgivna av ondskefulla män". Vi upptäckte dock att alla av oss som hade barn också hade barnens far- eller morföräldrar på nära håll. Efterhand som åren går och man sakta blir "före detta ung forskare" klarnar också en del mönster. Även om fysiken är genusneutral gäller det inte alltid dess utövare, texter och strukturer och inte heller bilden av fysik.

I detta nummer presenterar Karoline Wiesner bildandet av nätverket WIPS för Women in Physics in Sweden [2], som lade grunden för bildandet av fysikersamfundets nya sektion, "Kvinnor i fysik". IUPAPs konferens 2002 om Women in Physics[1] resulterade bl.a. i ett antal resolutioner och rekommendationer. Vi får också i detta nummer möta Maria Goeppert-Mayer, en av de endast två kvinnor som fått Nobelpris i fysik. Indrek Martinsson och Stacey Sorensen beskriver både hennes forskning och hur hon klarat att kombinera familj och karriär. Som så många kvinnor i APS undersökning [3] om "Dual Careers" var hon gift med en forskare. Under en lång tid fick hon arbeta utan lön pga "nepotism-regeln" att inte anställa två makar vid samma universitet - enligt APS undersökning förekommer detta även idag. Som ledamot av NFRs fysikutskott, och som sakkunnig vid tillsättningar, har jag läst många ansökningar och det är slående hur ofta kvinnliga CV har sidosteg i karriären av familjeskäl. Situationen för svenska kvinnliga forskare inom fysik och kemi har belysts t.ex. i en rapport av Sylvia Benckert och Else-Marie Staberg [4].

Vad händer med forskningsfinansiering idag, när allt mer medel delas ut till stora nätverk. Troligen missgynnas de som inte är med i rätt "klubb" och det gäller naturligtvis inte bara kvinnor, även om deras grupptillhörighet är lättare att fastställa än t.ex. olika personlighetstyper. Wolds och Wennerås undersökning av medelsfördelning inom Medicinska forskningsrådet blev snabbt en klassiker och väckte internationell uppmärksamhet. Jag var vid den tiden ledamot av Naturvetenskapliga forskningsrådets fysikutskott och upplevde arbetet som betydligt mer genusneutralt - men de ansökningar som kom in från kvinnliga huvudsökande var oerhört få.

Maria Goeppert-Mayer är nog okänd för de flesta gymnasister - och även i de flesta introduktionsböcker på universitetet saknas hon. Ett undantag är boken av Wolfson och Palaschewski som visar henne med ett litet barn. Just den boken är också relativt ovanlig genom att nämna Marie Curie (och Irene, m.fl). Plocka fram t.ex. introduktionsboken av Halliday, Resnick och Walker eller någon av de andra liknande, politiskt korrekta textböcker, som ser till att exemplen i boken tar med inte bara kvinnor utan även olika etnicitet. (Lise Meitner, som diskuterats i tidigare nummer av Fysikaktuellt, finns dock med denna bok. Ytterligare material om henne kommer i senare nummer.) Flera av introduktionsböckerna nämner Pierre men saknar Marie Curie (även om hon naturligtvis finns med i listan över Nobelpristagare längst bak i boken). Moira von Wright, som studerat skolböcker i fysik med avssende på genus [5] observerar att en gymnasiebok nämner Marie Curie endast som en hund som pojken Lars promenerar med.

Vilka signaler skickar böcker och exempel till elever och studenter. De flesta studenter får vänja sig vid att exemplen i böcker handlar om män, om de ens handlar om människor. Möjligen kan en kvinna förekomma om det gäller att jämföra vågens utslag på jorden och på månen eller möjligen om radioaktivitetens farlighet diskuteras. Men det får man väl tåla? Värre är kanske att många kvinnliga studenter får uppleva nedsättande kommentarer från lärare - åtminstone var det vanligt så sent som 1995 [6] då Agneta Göransson genomförde en intervjuundersökning på Chalmers. Fortfarande händer det att nya studenter berättar att deras lärare på gymnasiet inte tyckt att fysik är något för kvinnor.

Vad ska hända med det uppväxande släktet? Leksakskataloger på 80-talet hade visserligen sidor som i första hand riktade sig till flickor eller till pojkar, men det stod i alla fall inte skrivet i marginalen för att se till att ingen skulle ta fel. Lego hade inte hunnit skapa förenklade flick-leksaker och dataspelen hade inte gjort intrång i familjerna. (Spela "Battlefield" och "träffa" nya vänner!) Omslagsbilden visar en leksak skapad av konstnären och lärarutbildaren Stina Myringer Karlsson som arbetat med frågor kring leksaker och genus. Titta på bilden och upplev konflikten mellan de olika signaler den sänder. Jag mötte hennes arbete på ett möte anordnat av Rådet för Högre Utbildning för dem som fått projektmedel. Ett annat resultat av hennes arbete var en pistol i sammet och gamla spetsar.

Fysik är naturligtvis inte det enda område som av tradition dominerats av män. Efter ett föredrag av Margit Sahlin, innan hon 1960 vigdes till en av Sveriges 3 första kvinnliga präster, reste sig manlig präst och sa "Det är ju fantasiskt att en kvinna kan tala så här. Men, Bröder, låt oss inte förundras - det står i Bibeln att även en åsna kunde tala." Även om vi kommit långt sedan dess har det hänt att jag påmints om detta yttrande när jag läst referensbrev för kvinnliga sökande till olika tjänster. Förväntningarna har inte alltid varit så höga!

Vad händer då med de kvinnor som kommer in i systemet? Att läsa statistik från t.ex. APS [3] är inte någon källa till glädje, utan visar på "The leaky pipeline" - hur kvinnor hela tiden faller bort i större utsträckning än män. En noggrann belysning av frågorna gjordes av MIT [7] som bl.a. konstaterade att en vanlig inställning var att det inte kan vara något problem: Om det skulle ha varit något problem skulle det ha varit löst, eftersom fysiker är bra problemlösare. Undersökningen konstaterade också att varje generation unga kvinnor tror att problemen lösts av den tidigare generationen. MIT gjorde en grundlig undersökning och kom fram till att det faktiskt var problem, man ändrade resursfördelningar och höjde t.o.m. pensioner retroaktivt. Läs undersökningen!

För fysiker oavsett kön är det mycket speciellt att vara på konferens med andra fysiker. Under måltidsdiskussioner kan man få höra berättelser om legendariska fysiker, skvaller om vem som gör vad och med vem, vilka som är dagens lovande unga fysiker och om spännande utveckling inom olika områden. Kanske diskuteras nya artiklar eller tidskrifters hantering av granskare. Pedagogiska diskussioner om problem och glädjeämnen. Kanske någon berättar om en enkel fråga som dykt upp i klassrummet - som inte visade sig vara så enkel, utan ledde vidare till ny forskning. Eller kanske någon annan kommenterar "Det har jag också alltid undrat, men jag tror att det är en fråga man inte ställer till kvantfysiken."

Tag chansen att möta kolleger på fysikdagarna i Stockholm, både under de aktiviteter som ordnas av de olika sektionerna, under laborationer och studiebesök och under de gemensamma föreläsningarna! I nästa nummer av Fysikaktuellt är det dags för presentation av årets Nobelpris, men innan dess blir det föredrag om det under fysikdagarna!

  1. IUPAPs Arbetsgrupp för Women in Physics, http://www.iupap.org/working.html#women, http://www.if.ufrgs.br/~barbosa/women.html
  2. Women in Physics, Sweden: http://www.wips.fysik.uu.se
  3. APS - Dual-Science-Career-Survey, http://www.physics.wm.edu/dualcareer.html. APS har ocskå en utförlig länksida: http://www.aps.org/educ/cswp/women-links.html
  4. Sylvia Benckert och Else-Marie Staberg, Val, villkor, värderingar - Samtal med kvinnliga fysiker och kemister Kvinnovetenskapligt forum, Umeå universitet, Rapportserie 9, 2000
  5. Moira von Wright: Genus och text - När kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, Skolverket 99:448
  6. Agneta G Göransson, Kvinnor & män i civilingenjörsutbildning, Pedagogiska enheten vid Forsknings- och Utbildningsbyrån, CTH, Göteborg 1995
  7. The Study on the Status of Women Faculty in the School of Science at MIT, March 1999 Report, http://web.mit.edu/fnl/women/women.html