Pia Thörngren Engblom (PTE) är kritisk mot vår "historiebeskrivning" av fissionens upptäckt. Vår artikel handlade ju om något helt annat och fissionen nämndes i förbigående. Vi borde kanske ändå ha omnämnt Meitner och Frisch i detta sammanhang. Liksom de flesta av Fysikaktuellts läsare är vi väl förtrogna med deras avgörande insatser och vi har också läst Ruth Lewin Simes utmärkta bok "Lise Meitner – A Life in Physics". (Som fysikstudent i Stockholm 1959 såg en av oss, IM, inte sällan en ensam, äldre dam äta lunch på kårhuset, Holländargatan – det var Lise Meitner som snart skulle flytta till Cambridge).
På grund av sin judiska börd tvingades Lise Meitner fly från Berlin den 13 juli 1938, och samarbetet med Hahn och Strassmann upphörde praktiskt taget. Men det var faktiskt dessa två herrar som den 17 december 1938 gjorde upptäckten av barium vid bestrålning av uran med neutroner (Naturwissenschaften 27 (1938) 11)! Som PTE mycket riktigt påpekar är Meitners och Frisch’ artikel i Nature 143 (1939) 239 av största betydelse. Innan dessa resultat publicerades trodde så gott som alla inblandade att neutronbestrålning av uran i första hand producerade transuraner, Z = 93, 94 osv. Det kan vara inressant att veta att även två andra kvinnliga forskare, Ida Noddack i Tyskland och Irène Joliot-Curie i Frankrike (tillsammans med Frederic Joliot nobelpristagare i kemi 1935) studerade transuraner på 1930-talet.
Förutom ovannämnda bok finns det mycket annat intressant och lättillgängligt att läsa om Lise Meitner. Ruth Lewin Sime har skrivit om Meitners tid i Sverige 1938-60 (Am. J. Phys. 62 (1994) 695) och en kortare artikel om hennes liv (Endeavour 26 (2002) 27). Att Meitner inte blev nobelpristagare kritiseras skarpt av E. Crawford, R. Lewin Sime och M. Walker i Nature 382 (1996) 393 och Physics Today, september 1997, sid. 26. Det hedrar inte Hahn att han försökte förringa Meitners insatser efter det att hon hade lämnat Tyskland. Även Strassmann blev förbigången, och han har skrivit några ironiska artiklar om detta. Det råder nu knappast något tvivel - Meitner; Frisch och Strassmann hade förtjänat nobelpriset!. (Man bör samtidigt betänka att antalet nobelpris är betydligt mindre än antalet prisvärda upptäckter och forskare). Niels Bohr nominerade Meitner och Frisch för 1947 års pris i kemi, men detta gick till engelsmannen Sir Robert Robinson, för hans undersökningar over biologiskt betydelsefulla ämnen ur växtriket, särskilt alkaloider. År 1966 tilldelades emellertid Meitner, tillsammans med Hahn och Strassmann, Enrico-Fermi-priset, ett sent men välkommet erkännande av hennes insats. Det bör också noteras att två barnböcker ägnats åt Lise Meitner i serien "Great Minds of Physics": 'Lise Meitner: Discoverer of Nuclear Fission (2000)' och 'Lise Meitner: Pioneer of Nuclear fission (2002)'. Båda författarna till dessa böcker är kvinnor, så tiderna har förändrats!
Vi vill speciellt rekommendera en intressant och saklig översiktsartikel "Five Decades Ago: From the ´Transuranics´ to Nuclear Fission" författad av den tyske kärnkemisten Günter Herrmann (Angewandte Chemie 29 (1990) 439). Herrmann efterträdde Strassmann på professuren i kärnkemi vid universitet i Mainz och kände även Hahn, Meitner och Frisch. Vi citerar:
"The discovery of nuclear fission is one of the most outstanding episodes in the history of chemistry. It starts in the spring of 1934 when Enrico Fermi and his group irradiate uranium with neutrons and seem to succeed in going beyond uranium, the then heaviest known element, reaching the first transuranic element; it continues with Otto Hahn, Lise Meitner and Fritz Strassmann who believe to have found additional transuranic elements; with Irène Curie and Paul Savitch who observe an activity which somehow does not fit into that scheme; again with Otto Hahn and Fritz Strassmann who first identify this activity as radium and then on the 17th of December 1938 after rigorous chemical tests realize that the activity is instead barium, thus discovering the fission of the uranium atom into two lighter nuclei; and with Lise Meitner and Otto Robert Frisch who explain nuclear fission on the basis of an already known nuclear model; Otto Robert Frisch finally performs a physical experiment on the 13th of January 1939 which corroborates the fission of uranium" .
Bättre än så kan det knappast sägas och närmare sanningen kan man nog inte komma!
Det är också intressant att läsa det som FD Anna Beckman skrev om 1944 års nobelpris i kemi till Otto Hahn (Kosmos 24 (1946) 23). Här står det inte mycket om Meitner och ingenting om Frisch. Det var nog så man resonerade år 1945 - så tiderna har dessbättre förändrats!
Tack vare den vänliga kritiken har vi nu kunnat skriva om Lise Meitner och Otto Robert Frisch. Vi tror att detta intresserar läsaren och att vår historiebekrivning är korrekt. "Platon är mig kär, men ännu kärare är sanningen" (Aristoteles).
Indrek Martinson Ingolf Lindau