Det svenska solteleskopet på La Palma gav oss under 2002 högupplösta bilder som avslöjade helt nya detaljer av solens yta, t.ex. den på detta nummers omslag. Våra nationella anläggningar har utvärderats, och rapporten, som konstaterar att de svenska anläggningarna bara har hälften så mycket stöd som motsvarande internationella anläggningar, rekommenderade att endast MAX.lab i Lund och Onsala Rymdobservatorium skall behålla sin status, medan formerna för fortsatt finansiering av The Svedberg-laboratoriet i Uppsala och CRYRING i Stockholm kommer att utredas vidare av Vetenskapsrådet.
Physics News Update sammanfattar 2002 års fysiknyheter /1/. Först på listan kommer "total accounting of solar neutrinos", som diskuterades i Ingmar Bergströms artikel i förra numret. Därefter nämns skapandet och detektionen av antiväte på CERN. 2002 var också det år då fysiken förlorade möjligheten att hävda att fusk inte var något problem inom just fysikforskning (Se nr 4, 2002).
I "Läroplan för det obligatoriska skolväsendet", Lpo94, /2/, stod tidigare i förordet till de naturvetenskapliga ämnen att eleverna skall förstå "att naturvetenskapens lagar och modeller är mänskliga konstruktioner". Detta är ett påstående som man kan tolka på många olika sätt, beroende på bakgrund, där vissa tolkningar är svårsmälta för fysiker. Fysiker vill nog gärna tro att planeterna följde mekanikens lagar innan det fanns människor som kunde formulera dem. Däremot tror jag att många av oss gärna vill att eleverna skall förstå att forskare är människor, ofta starka personligheter. Några av dem får vi möta i detta nummer: Aant Elzinga berättar om Einsteins besök i Göteborg 1923, Enikö Lukacs om ett möte med Edward Teller förra året.
Starka personligheter har ofta många sidor. För många fysiker väcker Teller i första hand associationer till Oppenheimer-affären /3/. Andra tänker på fenomen som bär hans namn, t.ex. Jahn-Teller-effekten. Robert Park /4/ använder uttryck som "brilliance untempered by judgement" och konstaterar att "his charisma defies analysis". Denna kan vi ana i Enikö Lukacs artikel där vi också kommer närmare människan Edward Teller.
När rymdfärjan Columbia exploderar går tankarna också till en annan stark fysikpersonlighet, Richard Feynman, och hans arbete med utredningen kring Challenger-olyckan. Den gången var det en O-ring, som även tidigare gett problem vid uppskjutningar i kallt väder. <"For a successful technology, reality must take precedence over public relations, for nature cannot be fooled." /5/
Vilken grund får eleverna inför sitt val? Väljer de informationsavdelning? Påverkar broschyrerna alls elevernas val? Vilka andra faktorer påverkar dem? Vore det lättare för blivande studenter att bläddra runt i en oberoende utvärdering (som t.ex. den engelska www-platsen http://www.qaa.ac.uk)? Vad ska i så fall utvärderas? Gör vid det mätbara viktigt eller kan vi också göra det viktiga mätbart? Vad frågar studenter efter? Vad borde de fråga efter? Kan vi med gott samvete rekommendera våra egna utbildningar? Sörjer vi "för de studerandes personliga utveckling" som högskolelagen föreskriver? I nr2, 2002 berättade vi om hur GU inom utbildningen Naturvetenskaplig Problemlösning/6/ genom olika former för projektarbete och examination försökt kombinera utbildning för vetenskapligt förhållningssätt med omsorg om personlig utveckling. Finns det utrymme för "personlig utveckling" när vi ska möta alltfler elever/studenter med mindre resurser?
I Universitetsläraren nr 16, 2002 beskriver SULFs ordförande Christoph Bargholtz hur lärare, som inte riktigt orkat, utsatts för "Kursvärderingar med andliga gatlopp". Vi måste naturligtvis använda kursvärderingar på bättre sätt och söka olika sätt att hjälpa och stödja varandra och att ladda batterierna. Titta t.ex. tillsammans på bilder och demonstrationsförslag från Physics on Stage 2 /7/ och fundera på om ni har något att bidra med till PoS3 (8-15 november). Diskutera nya gemensamma projekt! Sök medel från Rådet för Högre utbildning för att förverkliga dem (www.hgur.se, senast 12 mars!) eller sök medel från Skolverket för att bilda nätverk med andra lärare, eller för individuell kompetensutveckling. Kom till samfundets årsmöte 21 mars i Malmö, Vetenskapsfestivalen i 5-18 maj i Gbg och boka in Fysikdagarna i höst i Stockholm!
Och kom gärna till Liseberg 7 maj eller 19 september då parken öppnar för experimenterande skolklasser (och välkomnar observerande lärare) tre timmar innan allmänheten får komma in. Anmälan och frågor till slagkraft@fy.chalmers.se.