Fysik, Ekonomi och Mål

Ann-Marie Pendrill
Så har vi börjat ett nytt läsår, med nya elever, studenter, projekt och förväntningar. Vad diskuterar ni med kollegerna vid kaffebordet eller under lunchrasten? Är det senaste nytt från sommarens konferenser, forskningsproblem, intrikata klurigheter, om ljushastigheten ändras, eller elevernas/studenternas svårigheter och framgångar? Eller domineras diskussionerna av underskott, nedskärningar, studentpeng, overhead, lokalkostnader, och kvartalsredovisningar? Börsens upp- och nedgång?

Under senare år verkar det som om allt mer forskarenergi på t.ex. fysikinstitutioner läggs på ekonomi-relaterade problem. Kanske bör vi också uppskatta vilken "mental overhead" som läggs på forskningsanslag? Ekonomi-systemen har ibland blivit så komplicerade att det kan vara en intressant intellektuell utmaning att genomskåda dem. (Det finns svårare problem än att skilja på procent och procent-enhet.) Fysikstudier ger analytiska förmågor som kan tillämpas på många områden!

Målstyrning har blivit ett aktuellt ord i dagens utbildnings-Sverige. Skolans betyg definieras som målrelaterade. Diskussioner kring målen för universitet och högskolor formuleras ofta i termer av studentpeng och vinstmaximering eller kostnadsminimering. Lärare anar naturligtvis att perspektivet elev/studentpeng är ett för snävt perspektiv för en så komplex verksamhet som utbildning. Hur stor är "värdeökningen" för en elev/student under en kurs eller ett skolår? Jag tror inte att någon skulle vara beredd göra en sådan värdering på individnivå - analysen skulle troligen visa att många av nedskärningarna är negativa investeringar som förräntar sig snabbt. Däremot kan vi se att den indirekta målstyrning som eleverna ges av betygssystem och högskolans antagningssystem leder till många taktikval och mycket omfattande kompletteringar på komvux. Kostnaden för detta kan lättare åsättas ett värde.

Än svårare blir det att värdera forskning. Hur kan vi sätta värde på det humankapital som finns i våra kontakter, erfarenheter och ideer? Kan värdet av en forskare mätas genom beviljade anslag? "Matteus-principen" - åt den som har skall varda givet - förstärker då snabbt de skillnader som finns mellan grundforskning och tillämpad forskning med helt olika arbetsvillkor och ofta med olika mål och ideal. Uttrycket kommer från Robert Merton /1/ som också introducerat idealet "CUDOS" - Community, universality, disinterestedness, organized scepticism. Står vi idag för detta ideal för forskning - eller är entreprenörskap, patent och bisysslor viktigare för forskare? Det kan vara värt att komma ihåg att WWW föddes som ett informellt projekt på CERN, ur en vision av att lätt kunna dela med sig /2/. WWW beräknas ha lett till nya företag med värde som överstiger de sammanlagda bidragen till CERN. Världen har blivit överraskad av att så många velat dela med sig så mycket. För lärare borde det vara självklart att en lektion inte blir sämre av att delas av en kollega.

Vad är förädlingsvärdet av en student som genomgår fysikutbildning? Fysiker finns i många grenar av samhället. Jessica James är en av många fysikdoktorer från Oxford som valt att fortsätta inom bankvärlden och har nyligen publicerat en bok om Interest Rate Modelling: Financial Engineering. Hon påpekar att doktorandstudier i fysik lägger en god grund för verksamhet inom många fält och att banken betraktar fysiker som sina "problemlösare", genom att de har en förmåga att se problem på många olika sätt.

Vilka mål har vi för utbildningen? Högskolelagen utmanar oss att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund och "främja de studerandes personliga utveckling". Hur konkretiseras detta i våra olika kurser och utbildningar? Hur ska vi bäst uppnå målen? Med detta nummer hälsar vi Alega Skolmateriel AB välkommen som ny stödmedlem. Alegas logo innehåller brachistochronen som demonstrerar att den kortaste vägen till målet inte alltid är den snabbaste.

Problemet att analysera värde och definiera mål är naturligtvis inte unikt för utbildning och forskning. Börje Langefors, svensk datorpionjär, berättar i detta nummer om utvecklingen av operationsanalys och system för företagsstyrning och de komplikationer som "multimål" leder till. Mål måste också tolkas. Detta har aktualiserats tidigare i år i samband med att vetenskapsakademierna IVA och KVA granskat KK-stiftelsen /3/. Juristen som analyserat lagstiftningen /4/ konstaterar att KK-stiftelsen på stiftelserättslig grund har en stor grad av autonomi och inte behöver förändra sin verksamhet på grund av granskningsrapporterna, utan att kritiken i första hand handlar om uttolkningen av en mycket öppen målformulering då stiftelsen bildades. Situationen illustrerar resultat från ett annat av Langefors forskningsområden: I sina studier av informationssystem /5/ introducerar han den "infologiska ekvationen", I=i(D,S,t) där I är den information som produceras från data, D, och mottagarens förförståelse, S, genom tolkningsprocessen i under tiden t.

Om vi betraktar Fysik som ett företag, skulle vi då köpa aktier? Det frågade John Rigden från American Institutiute of Physics under inledningsföredraget "Marketing Physics" på GIREP-konferensen (www.girep.fysik.lu.se) i Lund i Augusti. Är företaget välskött? Hur betraktas varumärket? Vilka är produktlinjerna? Han såg inte något problem med produktlinjen "ny Fysikforskning". Han konstaterade att "varumärket Fysik" är starkt - bokhandlarna säljer böcker av Einstein, Hawking och Feynman, men att det inte bara är personrelaterat, eftersom också titlar som nämner relativitetsteori, svarta hål eller kvantfysik säljer bra. Däremot finns det problem med den framtida försörjningen av fysiker eftersom den andra produktlinjen, "studenter", har svårt med leveranser. Han konstaterade att ett av problemen kan vara att fysiker är så användbara att man sällan hittar dem med titeln fysiker i företag och att vi, till skillnad från ingenjörsutbildningar är dåliga på att utnyttja våra Alumni för att ge studenterna en tydligare uppfattning om vart de kan vara på väg.

Högskolorna har under året, trots ekonomiska problem, satsat många miljoner på studentrekrytering. Att nya studenter är "guld värda" kan man ana när en utbildning skickar en liten flaska med guldspån till potentiella studenter för att lova dem en guldkantad framtid om de studerar till bergsingenjör. Nationellt måste dessa kreativa satsningar ändå vara en suboptimering, eftersom det i flera fall handlar om att "stjäla" studenter från andra högskolor. Det är ju inte heller säkert att bästa marknadsavdelningen svarar mot bästa utbildningen. Rekryteringsfrågor borde vara ett gemensamt intresse för alla högskolor (inte bara en "koncerngemensam" angelägenhet inom en högskola). Ansträngningarna bör säkert riktas också mot yngre åldrar. Detta har man tagit fasta på t.ex. i Göteborgs universitets kunskapsfestival "Helt naturligt" för låg- och mellanstadiet och i "Spelplan Stockholm", som bl.a. presenterar åtta av landets Science Centers, verkstaden "Strängen - konst och vetenskap för barn" och "The Physics Chanteuze", Lynda Williams. Omslagsbilden till detta nummer visar ett annat möte mellan konst och vetenskap: Daniel Obertis keramikfat som inspirerats av Maria Sundins simuleringar av individuella stjärnors rörelse i en galax.

"Say Physics" - GIREPs konferensfoto togs framför Tycho Brahes staty på Hven, och på Paul Hewitts uppmaning säger vi inte "cheese" utan "Physics". Låt oss inte glömma att vårt varumärke är starkt. På den nordiska konferensen om Naturfagdidaktikk i juni presenterades en undersökning/6/ av gymnasieelevers intresse, som visade att de var intresserade av vardagsfrågor, men att de till vardagsfrågor räknade även frågor som t.ex. liv i Universum, livets uppkomst, och svarta hål. På samma konferens presenterade också Svein Sjøberg resultat från den stora internationella undersökningen SAS - "Science and Society" /7/ där man har försökt mäta elevernas intresse för olika frågor. Bland de punkter som kommer högst på listan för både pojkar och flickor, kommer just frågan om möjligheten till liv i universum och "Solen, månen och stjärnorna" - långt före till synes mer vardagsnära frågor. Låt oss inte be om ursäkt för att vi älskar vårt ämne!

  1. The Matthew Effect in Science, Robert K. Merton, Science, 159(3810):56-63, 1968
  2. How the Web was Born: The Story of the World Wide Web, Robert Cailliau and James Gillies, Oxford University Press, 2000
  3. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling, KK-stiftelsen, En granskning av verksamheten utförd av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, KVA rapport 2002:1, http://www.kva.se/KVA_Root/swe/academy/publications/reports/inlagaKK.pdf
  4. KK-stiftelsen i ett stiftelserättsligt perspektiv, Katarina Olsson, PM för KK-stiftelsen, mars 2002. Tillgängligt med länk från KK-stiftelsens hemsida, http://www.kks.se.
  5. Theoretical Analysis of Information systems, Börje Langefors, Studentlitteratur, Lund, 1966
  6. Fysikfaget, undervisningen og lærerroller, som eleverne opfatter det i det almene gymnasium i Danmark, Carl Angell och Albert Chr. Paulsen, Föredrag vid 7:e nordiske forskersymposiet om undervisning i naturfag i skolen, Kristiansand, juni 2002, http://www.hia.no/evu/naturfagdidaktikk/
  7. Science for the Children - Report from the SAS-project, a cross-cultural study of factors of relevance for teaching and learning of science and technology , Svein Sjøberg, http://folk.uio.no/sveinsj/

SAY PHYSICS!