| "Från 0 till 100 km/h på 8 sekunder". Hur stor är accelerationen? |
Exemplet med bilen som accelereras påminner om att tiden är viktig - ju starkare motor, desto kortare tid behöver bilen för att komma upp i 100km/h och desto större acceleration. Tar vi med ett lod och en gradskiva finner vi att
lodet kommer att hänga bakåt i en vinkel 20o om det tar 8 sekunder att komma upp i 100km/h och i en vinkel 10o om det i stället tar 16 sekunder. (Tar du med lodet i ett startande flygplan, och ett stoppur för att
mäta tiden flygplanet accelerar på startbanan får du en uppskattning av
planets hastighet då det lyfter!)
I fysiken är hastighet en vektor, och har alltså både storlek och riktning. För hastighetens belopp (storlek) använder vi i stället ordet "fart". Fysikens acceleration är hastighetsändring per tidsenhet, dv/dt, där ändringen kan innebära, såväl ökning som minskning av farten men också en ändring av hastighetens riktning (t.ex. när bilen svänger runt ett hörn).
Kroppen är en relativt känslig detektor för acceleration.
En horisontell acceleration ger känslan av att tyngdkraften ändrat riktning. För att kunna hålla balansen är det då naturligtivs viktigt att kroppen snabbt kan registera vinkeländringar.
Övningsuppgift: Ge exempel på situationer där
I gungan, bilen, karusellen och berg- och dalbanan upplever vi ofta acceleration med alla dess vektoregenskaper. I de flesta åkattraktionerna är krafterna på den som åker störst i situationer där accelerationen inte är fartökning utan i första hand innebär riktningsändring. Den kallas centripetalacceleration. Den är riktad in mot krökningscentrum och kan beräknas enligt ac=v2/r, där v är farten och r är krökningsradien.
Läs mer om g-krafter.