Lisebergbanan - Energiomvandlingar och krafter

Lisebergbanan är - liksom de flesta berg- och dalbanor - ett exempel på omvandling mellan potentiell och kinetisk energi. Lisebergbanans tåg startar 20 m.ö.h. och spårets högsta punkt ligger 65 m.ö.h. Hur mycket av den ursprungliga energin har gått förlorad (som värme) när tåget kommit till olika delar av spåret? Välj en viss del att undersöka närmare. En överblick över spåret kan du få från Schwarzkopfs sida om Lisebergbanan.

Farten i en viss punkt kan uppskattas genom att bestämma tiden det tar för tåget (som är 14 m långt) att passera punkten. Gör några mätningar för varje punkt och uppskatta osäkerheten. Jämför med en teoretisk uppskattning.

När mätresultaten är tillfredsställande kan man göra några kompletterande undersökningar, t.ex.

Går alla tåg lika fort?
Spelar det någon roll hur fullt tåget är?
Går tåget fortare om det regnar?
Går tåget fortare när det åkt några turer?
Hur många g upplever man som mest?

Teckenförklaring

höjd över havet, H (m)
avstånd från startpunkten, S (m)
lutning i banans riktning, a (^o) (- uppför)
lutning i sidled, b (^o) (- åt vänster)
horisontell krökningsradie, R(m)
krökningradie i höjdled r(m) (+ på krön)

http://fy.chalmers.se/LISEBERG/LISEBERGBANAN/
2003-12-27 AMP